Text skriven av Robin Holmstedt och ursprungligen publicerad i tidskriften ”Hobbynytt”, nummer 1, år 1993.
Med noll förväntan deltog jag och sex döva samt tre hörande intresserade svenskar i denna konferens undertiden 6–12 juli i Rodez, som ligger i södra Frankrike på en ganska hög och bergigt land.
Av en ren nyfikenhet och intresse ville vi studera hur hela konferensen fungerade helt för att många av svenskar är ju skolfolk. Annat skäl är att ta lärdom till en eventuell framtida liknande konferens i Sverige.
Det var dessutom en ny bekantskap och erfarenhet, eftersom flera svenskar med konferensvana debuterade vid denna konferens.
Christian Barral
Christian Barral var iniativtagare med en hel stab av medhjälpare. Barrat är en mycket känd forskare, som kartlade många historier om döva i Frankrike, som tidigare var ”vita fläckar”. Han är dessutom president i Internationella kommitten för dövhistoria.
”Fem poäng” med konferensen var att hela arrangemanget sköttes nästa enbart av döva. Teckenspråkstolkarna förhöjde det hela med utmärkt kvalité. Tolkningarna var franska och internationella.
Liten miss att svenskarna tog aldrig med någon egen svensk tolk, som skulle gett oss hundraprocentig behållning.
Utställning
Hela konferensen bestod inte bara av konferens, utan även utställning på målade tavlor, grafik, porslinmålningar m.m. gjorda av döva. Försäljning och information hölls i lokalen hela dagarna under konferensen.
Några av de mes intressanta inslagen var vinförsäljning, tröjor med emblem, videofilmer och paraplyer med handalfabet på.
Döv vinhandlare
Vad hade vinförsäljningen med att göra på konferensen? Jo, en döv vinhandlare, under namnetF erdinand Berthier, hade egen vinodling i trakten utanför Bordeaux.
Etiketten på flaskan med porträtt av honom själv finns kvar idag och vinverksarnheten av denna märke bedrivs helt av hörande. Ferdinand Berthier levde under 1803–1886.
Jag köpte en flaska till hem. Det blir spännande vid dags för smakprov. Ett annat intressant är videofilmer. Det sker endast för beställningen.
Det handlar om olika inslag om döva, som bedrives av dövas egen videoverksamhet, samma som SDR har det idag.
Beröm och kritik
Till konferensen kom 177 anmälda och ca 700 intresserade och åhörare från olika länder. Det förekom viss anmärkning mot konferens sätt att arrangera det hela. Vem gör det inte i varje konferens?
Men det finns ändå flera fjädrar, som arrangören ska ha honnör. Det är ju debut av arrangören att ordna sådan konferens. Det gav flera plus än minus i allt ur perspektiv sett. Som tidigare skrives på annan plats här att det var bara döva, som skötte hela arrangemanget. Hela sponsrades av EG.
Man förstod vid början att arrangören var inte vana att ställa i ordning av olika tekniska skäl. Att hålla tidsschemat enligt programmet klarade inte arrangören av.
Men trots allt, hela konferensen flöt ändå och nästan alla var nöjda. Det berodde på att man tog det inte på allvar.
Föredragshållare
Höga folk var på plats vid invigningen och dagarna. Bland av dem var Franska dövas förbundspresident Rose-Marie Raynaud och ECRS:s sekreterare Johan Wesemann. Antal hörande föredragshållare var elva st, medan var nio st.
Nästan alla var akademiker, men några dök upp som glada amatörer, som förde berättartagen i hamn, även om de var lite ovana. Det finns önskemål att de ska ha flera döva föredragshållare i nästa konferens. Inget fel på hörande, men det är ett tecken att det råder brist på utmärkta döva föredragshållare.
Det finns säkert flera döva, som föredrar att ligga lågt till nästa konferens.
Ämnen vid konferensen
Vad handlade föredragen om?
Det var fem huvudämnen: Metod, Utbildning, Kommunikation, Socialaaktiviteter och Framtida vyer. De tre första nämnda dominerade programmet.
Föredragshållarna använde sig mycket teckenspråk, oralister, förtryck, forska och Milanokongressen som medel. Konferensen kom överens om att vi måste bekämpa neroralisterna.
Det är teckenspråket som möjliggör att döva utvecklar sig i utbildning och sociala avseenden. Viktigast ur medicinsk synpunkt är att teckenspråket skapar döva må bättre.
Man får hoppas att sociala aktiviteter och förhållanden tas upp i flera program i nästa konferens.
Cochlea Implantat
Dr. Harlan Lane från USA uppvisade sitt uppmärksammade föredrag om omdebatterade ”Cochlea implantat”. Han redovisade sin undersökning av personer, som genomgått operationen. Flesta eller höga procent av dem blev inte bättre efter den. Det uppstår identitetskris.
Det finns vetenskap bevis som grund av undersökning att det var en idiotisk ingrepp som utfördes av läkarna i förhållande med okunnande av dövas totala livssituation som helhet.
Tyvärr var det prestige och egoistiska skäl, som låg bakom. Lane menar att han vill varna de farliga ingreppen på barn under18årsålder.
Döva vuxna måste bekämpa och skapa motstånd med vetenskap bevis som vapen till denna onödiga och meningslösa operation på barn.
Andra framträdare
Josette Bouchaveau har vunnit publikens förtjusning och skratt på hans komiskasätt om dövas historia i allmänhet från födelsen till döden. Hans kraftfulla och enkla teckenspråk räckte, så publiken kunde hänga med.
Svensken Per Eriksson från Örebro höll ett intressant föredrag med illustrationer på overhead om handalfabetet i Europa. Det tog han med flera rön, som många av åhörarna inte kände till förut.
Man vet nu att det funnits handalfabet i illustrationer från 1500-talet.
Ett annat föredrag var Tiina Naukkarinen (hörande) från Finland, som handlade om dövas historia i Finland (Oscar Malm t.ex.)
Även föredrag i biografi finns upptagna om Laurent Clerc, Francisco Villabrille, Sebastien Chamand, John Phillip Wood, och Jean Massieu.
Historien om Abbe de l’ Epee fanns inte med, beroende på att det har körts upprepade gånger i Frankrike.
När ska vi i vår tur redovisa om Per Aron Borgs liv och hans gärning som banbrytare inom svenska dövskolan?
Intressanta personer
Jag fick tillfälle att träffa flera intressanta människor, som har med att göra om dövas historia. Vi utbytte tankar och filosoferade.
Bland personerna jag träffade var Bernard Truffaut och Ulf Hedberg. Truffaut jobbar ideellt och jobbar i dövas arkiv, som inryms i Orleans. Han är dessutom samlare av vykort med anknytning till döva.
Ulf Hedberg är arkiverare i Gallaudet College i USA. Han efterlyser svenskt material i böcker, skrifter, vykort som nytillskott till arkivet.
Johan Wesemann från ECRS betonade vikten av dövas historia, att hjälpa och forska att man får ökad medvetenhet och självkänsla.
Samlade fakta ger man ökad förståelse till arbetet för förbättrade livsvillkor för döva runtom i Europa.
