Text skriven av Robin Holmstedt och ursprungligen publicerad i tidskriften ”Hobbynytt”, nummer 2, år 1992.
Tiden före dövas förenings tillkomst
Vi tar en titt bakåt tillbaka en tid före år 1912, då dövas förening kom till världen.
Det fanns en dövstumskola mellan åren 1858-1898 i Nya Varfvet och Tysta skolan i Haga, som bedrevs av en stiftelse, medan Tysta skolan drevs av ideella händer.
Det var mest troligen på Nya Varfvet, som avgående elever och äldre döva umgicks på fritiden eller döva gick omkring och roade sig på ”Ströget”, dvs Östra Hamngatan.
Kaféer var då en vanlig och kär samlingspunkt.
Fattighus och utveckling
Flesta kom från Fattighuset. En notis i Tidning för dövstumma år 1891 avslöjade att man hade redan bildat en dövförening. Men det är allt enda kända uppgift om det. Andra uppgifter är höljt i dunkel.
Westkustens döfstumssällskap var de första kända dövförening, som man känner bättre till att det finns konkreta uppgifter i form av bevarande protokoll, stadgar och andra handlingar.
Fem olika dövföreningar tillkom före dövas förening. Man det är långt ifrån säkert. Det fanns troligen sjätte förening, som var föregående till nuvarande damklubb idag. Det finns inga säkra uppgifter om det.
Utförlig och djup forskning behövs att få svar på det. Se på Kronologisk ordning här på andra sidan om olika föreningar.
Oro och vilja att bilda förening
Många döva trivdes inte i ”Fyran” (Föreningen till förmån för dövstumma i fjärde dövstumskoledistriket), som hade lokalen på Västra Skansgatan 1 b. Orsaken var att det var hörande, som satt i styrelse och bestämde över döva. Någon demokrati existerade då inte.
Det fanns en ung och energisk man, som förstod att döva behövde egen förening, som vill bestämma själva och njuta av friheten utan hörandes inblandning.
C Dan Andersson
Mannen var C Dan Andersson (Se om hans biografi nr: 3-91). Han var redan legend i dövas föreningshistoria. Efter hårda förhandlingar med ”Fyran” gavs klarsignalen att C Dan Andersson fick bilda egen förening som blev Dövstumsförening i Göteborg med officiellt namn.
C Dan Andersson startade med tomma händer, men hade fin hjälp av starka trion av Ester Johansson, Algot Andersson och Oscar Ryden. Med dem växte föreningen till en erkänd ideellt förening ur folkrörelsen och uträttade många ärenden till dövas förmån.
Visioner och politik
Att förvärva ny tomt och bygga nytt sommarhem år 1932 var c Dan Anderssons bästa fjäder. På denna tid rådde det en varm och stark gemenskaphållning, som är inte detsamma som idag.
Med Karl Erik Karlssons tid fick vi tolkar, eget kansli, snabbt ökande anslag från kommunen, egen hemtjänst m.m. Det var på politisk väg, som han lyckades med dessa frågor.
Jag betraktar Karl Erik Karlssons tid som ”revolutionerade epok”
Längtan efter eget hus
Föreningens inflyttning till Dalheimers Hus år 1975 vill vi helst glömma fort som möjligt att många medlemmar trivdes aldrig där. Föreningens flygblad år 1917 om eget hem är lika fortfarande aktuellt än idag.
Vi går omkring och väntar inflyttning till eget Dövas Hus, eftersom kommunen godkände motionen år 1989, som politikerna lämnade in.
Nu ska jag inte skriva här mer, utan jag överlåter läsarna över till Kronologisk ordning, om läsarna är intresserad att följa föreningens utveckling.
Viktiga händelserna under årens lopp för dova i kronologisk ordning från föreningens gryning fram till idag.
1891
I början av året väcktes tanken till bilda den första föreningen för döva. Det beslutades att bilda en förening i Göteborg med omnejd i man månad.
Till styrelsen valdes ordförande bildhuggaren E. Engman som var hörande, kassör Filip Bohlin, sekreterare Alexandersson och fem andra ledamöter. Det är den första kända uppgiften om föreningsliv i Göteborg.
Dessa vidare öden är okända. Troligen finns det samband med dövstumskolan i Nya Varfvet.
1895
Dövstummissionären E P Nordlander och typografen och kämpen Gunnar Fondelius, från Nyköping var på besök.
1987
En ny dövförening bildades och blev ”Westkustens döfstumssällskap” med ordförande A Segerhammar. Det var ca 40 medlemmar. Sällskapet fungerade mest som en sjukkassa.
Utgivare av flygbladen ”Framåt” och ”Fria ord”. Gunnar Fondelius arrangerade ett opinionsmöte mot bildandet av ”Sveriges allmänna dövstumsförening”. Till det första allmänna mötet i juli kom ca 90 dövstumma till Viktoriahuset.
Medlemsantalet var då 130 st spridda över hela Väst-Sverige.
1903
Götiska Döfstumförbundet bildades. Gösta Wiberg var med vid starten. Andra uppgifter om förbundet är okänt.
En annan dövförening föddes i nov. månad. Den hette ”Sällskapet döfstummas väl”. Den blev grunden till Hörselfrämjandet.
En tredje förening bildades detta år på våren. Det var idrottsklubben Surd och var alltså en idrottsförening.
Detta år fick även en fjärde förening, som hette ”Dedöfstummas nykterhetskassa”.
Detta är bildades det alltså plötsligt fyra olika föreningar.
1909
Föreningen till förmån för döfstumma i fjärde dövstumskoledistriktet, som bildades år 1904 hade 520 årligt betalande, hvar af 224 dövstumma och 66 st ständiga medlemmar.
1912
Dövstumsföreningen i Göteborg såg världens ljus den 27 maj på Övre Majorsgatan med 50-tal närvarande.
Majoriteten var f d medlemmar från den år 1905 upplösta Westkustens Döfstumssällskap och ”Fyran”.
Stiftaren C Dan Andersson var förste ordförande.
1915
Föreningen anordnades ett officiellt opinionsmöte. Diskussionen handlade om att två dövföreningar fanns i stan, vilket irriterade allmänheten. (Dövstums föreningen och ”Fyran”).
Årsmötet som hölls pågick i en och en halvtimme.
1916
Föreningen flyttade från Västra Skansgatan till östra Larmgatan 6. Fru Hanne Mannheimer skänkte 5000 kr till föreningen.
1917
Föreningen firade 5 årsfest med 133 deltagare i lokalen.
1921
Föreningen anordnades ett riksomfattandes s k ”dövstumslotteriet”. Det blev inte så lyckat.
1922
Föreningen blev medlem i Svenska Dövstumsförbundet. En enkel tioårs-jubileumsupe avhölls i lokalen.
1923
Den 3–5 augusti hölls en kongress av Svenska Dövstumsförbundet på restaurant ”Gamla Port” i Göteborg. Åtta föreningar var representerade.
Tre göteborgare satt med i dövstums-förbundets styrelse: ordförande C Dan Andersson, sekreterare Algot Andersson och Oskar Rydén.
1924
Ny lokal på Rosenlundsgatan 1 invigdes den 1 april.
1928
Lokalen på Rosenlundsgatan låg vid Fisketorget vilket skapade ett santiärt problem vilket medförde att medlemmarna inte vill gå dit. Det stank av ruttna fiskar och ölgubbar pissade utanför lokalen.
Det beslöts att föreningen skulle flytta därifrån. Nya lokaler på Andra Långgatan 11 blev föreningens nya hem.
1932
8000 kvm tomt inköptes för 2.500 kr på Bohus Björkö där ett nytt semesterhem byggdes.
Den 15 juni år 1933 invigdes det färdigbyggda ”Solhem”.
1937
På Palace Hotell firades 25 årsfest.
1942
Stiftaren C Dan Andersson fick ta emot Kungliga Patriotiska sällskapets stora guldmedalj för hans mångåriga, uppoffrande arbete i föreningen vid föreningens 30 års jubileum.
1949
Sveriges Dövas Riksförbund höll sin kongress i restaurant Valand med 40 ombud.
1950
Det beslöts att Dövstumsföreningen i Göteborg ändrar namn till De Dövas Förening i Göteborg.
40 årsjubileum firades den 10 maj i Restaurant Valand med 170 gäster. Från Danmark kom 26 gäster.
1954
Föreningen började utgivningen av egen tidning ”Vi Döva” i offsettryck, vilken ogillade sav hela DövSverige.
1962
Föreningen firade sin 50 åriga tillvaro i restaurang Valand med många inbjudna, bland annat de gamla rivalerna C Dan Andersson och Annie Kock som satt bredvid varandra.
1963
Stiftaren C Dan Andersson, gick bort 78 år gammal.
1966
Hedersledamoten Alma Abrahamsson hyllades varmt för hennes långvariga arbete för hennes långvariga arbete för döva på hennes 60 årsdag.
1967
55 årsjubileum åtnjöts med 140 gäster i Medborgarhuset i Gamlestaden.
Avgående ordförande Kurt Erikson fick ta emot Kungliga Patriotiska Sällskapets guldmedalj av första storleken samt den mångåriga vaktmästaren och styrelseledamoten Anders Olsson fick också han samma medalj, dock av andra storleken.
1972
Sveriges Dövas Riksförbund firade 50 års-jubileum med diverse aktiviteter i Folkets Hus. Uppvaktningen skedde på Börsen med gäster från hela landet.
1974
ABF och föreningen startade studiecirklar i svenska, vilket lockade 126 döva. Det blev 18 cirklar. Succé var det.
1977
Alma Abrahamsson, avled 71 år gammal.
1979
Dövas Dagarrangerades i september månad på Svenska Mässan.
1980
I SDR Kontakt skrevs att föreningen var landets näst största dövförening med fyra heltidsanställda och 400 medlemmar.
1982
Komvuxstudie för döva på Kjellbergska vuxengymnasiet.
1983
Öppenvårdsverksamhet för döva i pyskiatriska vård öppnad.
Tolkcentralen fick nya lokaler på Norra Ågatan.
1985
Hemtjänster för döva med av döva vårdbiträden.
1987
Föreningen firade 75 år med pompa och ståt och med över 200 gäster som besökte Hotell Europa.
Alla gästerna fick ett ex. av jubileumsskriften.
1989
Motion om teckenspråkscentrum som skickats till Kommunstyrelsen godkändes.
Föreningen flyttade till nya lokaler på Mariaplan.
