Hoppa till innehåll
Kunskapsbank » Historia » Nordiskt seminarium om dövas kulturhistoria 1993

Nordiskt seminarium om dövas kulturhistoria 1993

Text skriven av Ulla-Bell Thorin och ursprungligen publicerad i tidskriften ”Hobbynytt”, nummer 2, år 1993.


Den 13-16 maj 1993 var den första Nordiska dövkulturhistoriska konferensen för nordiska länders döva. Grönland och Färöarna var också med som representanter.

Ländernas rapporter

Torsdagen den 13 maj öppnade seminariet. Sen började rapporten först från Grönland som berättade att det inte finns dövas förening och ibland träffades de döva på något ställe. Vi fick se en videofilm om den döve som rapporterade om sitt arbete som hundförare ute på den grönländska vita vidden. De har inte heller börjat samla något historia om döva men kanske längre fram om det finns någon som är intresserade.

Från Färöarna berättade de att det finns dövas förening och inte så många döva medlemmar och de har ett eget dövas hus på Färöarna. De har inte heller hunnit att samla historia om döva. Men vi fick ändå höra småroliga och tragiska episoder om döva personer som har hänt på Färöarna. Sen rapporter från Island som berättade att de har dövas förening och dövskola och har redan börjat intressera sig för dövas historia mycket mer.

Från Norge och Finland har de kommit mycket långt med dövas historia på olika sätt. Från Sverige rapporterades att det har kommit en bit på väg om dövas historiesamling här och var i landet. Teckenspråksforskning har kommit mycket långt, speciellt personligatecken, museer om dövas skolliv finns nu på Östervångskolan i Lund och Manilla, Stockholm och en samling om döva i Växjö och lite i Göteborg.

Till sist rapporter från Danmark. I Köpenhamn har de tredan bildats ett döv historiskt sällskap och de har en unik samling som förvaras i dövskolan vid Kastelvej 58 för vidare forskning och framtida redovisning och berättelser för både hörande och döva i olika former till undervisning, forskning och mycket annat.

Besök i Rådhuset

Senare på eftermiddagen fick vi besöka Köpenhamns rådhus och där hölls ett kort tal av kulturborgmästare Tom Ahlberg och sedan bjöds vi på drink och pannkakor samt rundvandring i rådhuset. Efter besöket var det fritt fram med egna aktiviteter tills vi träffades åter på Tivoli.

Teaterkväll

Vi såg pantomimföreställning av ”Pierrot” Morten Hansen som var dövlärare. Efter föreställningen blev det information om pantomimens teckenspråk av Morten Hansen på scenen bakom ridån. Sen fortsatte pantomimens andra föreställning för dem som orkade se på.

Det har varit en intensiv dag för jag steg upp tidigt från Göteborg med tåg till Köpenhamn och ögonlocken föll nästan ner av trötthet och dagen har varit så varmt och jag missade därför föreställningen och åkte tillbaka till hotellet istället.

Föredrag

Fredagen den 14 maj började föredrag på Dövas förening, Brohusgade 17 först av Danmarks Lene Ravn om Danmarks första dövförening kring 1866.Efter kaffepausen blev det Norges Åse Lyngvär-Hansen som talade om döva äldre personer som har gjort mycket för Norges döva samt videomaterial till undervisning om dövas historia i Norge 1825-1942.

Sen blev det Sveriges tur av Per Eriksson som talade om handalfabetets historia och om hur man kan använda material till mikrofilmer.Äntligen en god lunch och sedan fortsatte föredrag av Bo Andersson, Stockholm om hur man ska ta vara och fram döva och hörselskadade till en historia och vikten att hitta sanningshalten från en historia.

Grupparbete

Efter Bo Anderssons föredrag blev det grupparbete om vad varje land har gjort just nu, vilka behov vill vi utveckla vidare när det gäller dövas historia och vilka planer kan vi göra vidare i framtiden.

På kvällen var vi på dövskolan vid Kastelvej 58 och där fick vi först en välkomstdrink och sen se en unik samling i flera rum i källarplanet i dövskolan. Dövas historiska sällskap samarbetade så fint med dövskolan därför blev resultatet då därefter.

Många av deltagarna har hittat smultronställen i källaren för fortsatta forskning på hemmaplan.

Nordisk middag

Sen blev det fest och nordisk middag i skolans matsalen som är bevarade från år 1859. Folkdansuppvisningen fick vi också se ute i det fria med marshallers sken runt omkring.

Lördagen den 15 maj började Torbjörn Sander Norge berätta om den första dövskola i Trondheim och lite om Castberg som också var välkänd i Danmark och mycket om Möllers kamp att få en dövskola i Norge.

Sen fortsatte Odd-lnge Schröder även från Norge om hur de arbetade fram döv historia i Norge.

Sen var det Danmarks Anne Grethe Pedersen, KC, som visade oss några videosnuttar om de äldre döva som berättade om skolminnen från 1902-1942 och forskning om hur teckenspråket har utvecklats.

Sen fortsatte vi med grupparbete, en fortsättning från föregående dag.

Sevärdheter och avtäckning

Efter lunchen en rundvandring på dövskolan och utställningen om andra dövskolor i Danmark och sedan busstur runt och se på några sevärdheter och några platser där det har varit anknytning till döva, till Sölvgade 14 där den andra dövskola har funnits.

Det blev avtäckning av kulturborgmästare Morten Hansen och nu finns det en plakett fastnitat på gaveln som talade om dövskolans plats för länge sen.

Sen vidare till Nikolaj Plads 20–32, där har det varit Castbergs första privat dövundervisning år 1806.

Utställning om Castbergs liv

Vi fick sitta i det historiska rummet som nu är konstgalleri men till dagens ära en tavelutställning om Castbergs liv. Det bästa höjdpunkten av hela konferensen blev vi överraskade att se Castberg i egen hög person spelade av Jörgen ”Redtop” Nielsen.

Då kunde vi få ordentligt uppfattning vad han har gjort för döva. Det var en mycket stark upplevelse för oss som sett Jörgens tolkning av Castberg, reaktionen efteråt tog lång tid att smälta ner.

Kvällen var fri för oss att göra vad vi vill.

Besök i dövkyrkan

Söndagen den 16 maj sista dagen, först till dövas egen kyrka vid Åboulevarden. Där höll dövprästen Tillner Andersen en festgudstjänst tillsammans med döva från nordiska länder.

Jag vet inte vilka reaktioner andra deltagarna har fått under gudstjänsten men för mig personligen var det en stark upplevelse och nära till tårar att se döva representanter från varje land förrättade gudstjänsten med böner, sånger, texter ur bibeln och trosbekännelser m.fl. på teckenspråket. Prästen höll bara psalmsånger och nattvarden.

Då kände jag att döva är något förmer och upplyftande. Det är DET som är fint!

Redovisning grupparbetet

Efter gudstjänsten direkt till dövas föreningen ”1866” för redovisningen från grupparbeten och avslutningen av Knut Söndergård från dövas EG som önskade oss lycka till med arbete med dövas historia.

Logotyp Allmänna arvsfonden