Texten är skriven av Alex Rosén, Dövas Kulturarvscentrum.
Klara Charlotta Svensson föddes den 16 september 1861 i Kvillinge, Östergötlands län. Hennes föräldrar var fabriksarbetaren Karl Svensson och Maria Margareta Eriksdotter. Redan vid ett halvt års ålder drabbades Klara av mässling vilket gjorde henne döv.
Som barn fick Klara möjlighet att gå i Tysta skolan i Stockholm, en av landets dåtida skolor för döva barn. Skolan låg då på Norrtullsgatan, och hon gick där mellan 1874 och 1878, under den tid då undervisningen byggde på den så kallade skriv-teckenmetoden. En av lärarna vid skolan var Frithiof Carlbom, själv döv och en av medgrundarna till Stockholms dövas förening. Han undervisade där mellan 1860 och 1882.
Samtidigt började dock den oralistiska metoden vinna mark. I redogörelser för Tysta skolan under åren 1860–1920 kan man läsa: ”Särskilt på 1870-talet trängdes åtbördsspråket tillbaka, och den ‘rena’ metoden gjorde sig gällande.” År 1873 beviljades även statsunderstöd åt Tysta skolans Emma Thim för att studera talundervisning i Tyskland. Därför vet man inte med säkerhet i vilken utsträckning Klara fick lära sig och själv använda teckenspråk.
Klara konfirmerades den 9 juni 1878 i Manilla kapell. Efter skoltiden började hon arbeta som fabriksarbeterska, men bytte senare yrkesbana och försörjde sig som hembagerska.
Aktiv inom föreningslivet
Klara var under flera år engagerad i dövrörelsen. Hon blev medlem i Stockholms dövas förening redan 1885 och stannade där fram till 1902. När hon senare återvände till Norrköping anslöt hon sig till dövföreningen där och hade flera förtroendeuppdrag. Hon satt i styrelsen 1920–1923 och 1928–1929, samt arbetade som revisor 1913–1914 och var revisorssuppleant 1927–1929
Godisförsäljerskan i Åby
År 1915 flyttade Klara till Sågaretorpet i Åby, på krönet av Sågarbacken. Här blev hon en välkänd gestalt i bygden och fick smeknamnet ”Dövstumma Klara”. Hon drev en liten godisrörelse i sitt hem, där barn och vuxna kunde köpa läsk, karameller och choklad som hon tog hem från Norrköping. På hennes bord fanns bland annat Läkerol, Mazetti-choklad, Pix och Karnolds gräddkarameller.
För många barn i Åby blev besöken hos Klara ett kärt minne. Svea Hallgren-Wadström mindes hur hon köpte sin allra första kokosboll hos Klara:”De var större då än de är nu och kostade 5 öre. Fem öre gott på en pinne tar slut på en timme, bara Klara är inne,” brukade man säga i byn.
Lars Carlsson minns också hennes stuga:
”Hon hade så fint i sin stuga, snyggt och prydligt. Jag och min bror Göran gick dit och köpte 2-öres kola och 5-öres kola. Hon hade även lakritskarameller (…). På den tiden fanns det en grind vid Stockholmsvägen och om man öppnade den åt folk kunde man få en slant. Pengarna kunde vi ibland gå och handla för hos Klara.”
Klara var kraftigt byggd och gjorde sig förstådd med nickar och ljud hon själv formade. Ibland fick hon besök av en teckenspråkig, döv man från Mostugevägen i Åby, känd som ”dövingen” som ofta hade en get med sig som han tjudrade fast på Sågarbacken under sina besök hos Klara. Hur deras relation såg ut och vad de berättade för varandra kan vi dessvärre bara spekulera om.
Klara Svensson avled den 25 oktober 1933 i Kvillinge, 72 år gammal, efter en hjärnblödning. Hon förblev ogift. Hennes lilla torp i Åby revs i slutet av 1940-talet, och idag finns bara en öppen plats kvar där hennes hem en gång låg.
Genom sitt engagemang i dövföreningarna och genom sin lilla godisbutik i Åby satte Klara spår i både dövsamhället och lokalsamhället. För många lever minnet av ”Dövstumma Klara” kvar, en kvinna som fann sin egen väg i en tid då döva ofta mötte stora hinder i vardagen.
Källor:
- Samtal med Tomas Hedberg
- Dövstumma Klara: en historisk skildring av hembagerskan Klara Svenssons liv 1861-1933 samt en tillbakablick på dövas situation förr. Av: Maria Loorents Peterson (2016), Kvillinge föreningsarkiv, Åby
- Tysta skolan redogörelser 1860-1920, Matrikel över svenska dövstumskolan 1809-1918, (O, Ahlner), Minnesskrift tysta skolan 1960
