Texten är skriven av Harriet Björneheim och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Tidning” nummer 5, årgång 2012.
Åsa Hammar, rektor på Manillaskolan 1981-89, avled den 1 maj i år vid 87 års ålder. Närmast sörjs Åsa av sina barn Anders och Stina och deras familjer men också av många vänner, f.d. arbetskamrater och elever.
Innan Åsa Hammar blev rektor på Manillaskolan hade hon arbetat som lärare för hörande elever, varit lärare och studierektor på Manillaskolan och skolkonsulent på Skolöverstyrelsen. När några lärare sökte upp henne och bad henne söka den lediga rektorstjänsten var hon avd.dir. på SIL (Statens Institut för Läromedel)
Det var en tid av stora förändringar inom dövundervisningen. Åsa tog ställning för dövas rätt till tvåspråkighet. Med sitt vänliga, diplomatiska sätt lyckades Åsa skapa goda relationer till föräldraföreningen, SDR och Stockholms universitet. Manillaskolan fick rykte om sig att vara en skola i tiden och under Åsas värdskap tog man emot både inhemska och utländska, även kungliga, besökare.
I Nordisk Tidskrift för Dövundervisning (NTD), som hon var huvudredaktör för 1976-82, skrev hon artiklar och recensioner. Hennes sista inlägg, en recension av en bok om dövidrott, publicerades så sent som hösten 2011. Handikapphistoria intresserade Åsa. Hon var kassör i Handikapphistoriska föreningen. Hon skrev också några böcker i ämnet.
Efter pensioneringen 1989 studerade hon idéhistoria vid Stockholms universitet och skrev en AB-uppsats med titeln ”Tankar om dövundervisning speglade i Pär Aron Borgs ´En resa i fäderneslandet år 1811 till fots´” Pär Arons dagbok med Åsas kommentarer används fortfarande i undervisningen.
År 1978-81 var Åsa biträdande sekreterare i Integrationsutredningen där man fastslog att specialskolorna skulle finnas kvar. Åsas erfarenheter och åsikter var eftertraktade. Hon föreläste vid seminarier och kongresser både i Sverige och utomlands. SIDA anlitade henne för undersökning kring hur man skulle lägga upp hjälpverksamhet för döva och hörselskadade i Portugal och Sri Lanka.
För alla sina insatser inom dövområdet tilldelades Åsa Kruthmedaljen år 1992. År 1983 fick hon ta emot “The Most Excellent Order of the British Empire” av drottning Elizabeth. ”Mod, Sanning, Varsamhet” var Åsas ledord för Manillaskolan. Det är också egenskaper som utmärkte Åsa själv. Vi är många som nu känner sorg och saknad men samtidigt stor tacksamhet för att ha fått lära känna henne.
