Hoppa till innehåll
Kunskapsbank » Historia » Vätterbygdens Dövas Förenings historia

Vätterbygdens Dövas Förenings historia

Texten är skriven av Anita Hellöre och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 30, årgång 23, år 2017.


Gruppen från Norra Smålands Dövstumförenings 10-årsjubileum 1920.
FOTO:VÄTTERBYGDENS DÖVAS FÖRENING

Innan föreningen bildades brukade traktens döva samlas hos August Sjöbergs hem i Esbjörnabo, cirka tre mil söder om Jönköping. Dit kom döva med cyklar, hästskjuts och med tåg, vars station Tenhult låg inte så långt ifrån samlingspunkten. Ibland bjöds det på kaffe med dopp men mest tog gästerna matsäckar med sig. Sjöbergs hus var en knuttimrad röd timmerstuga med en hjulmakarverkstad på bottenvåningen och han bodde en trappa upp.

Föreningens bildande

Den 10 juli 1910 bildades Norra Smålands Dövstumförening på initiativ av dövstumsmissionär Peter Alfred Person från Nässjö. Vid föreningens bildande var 20 personer närvarande, vilka valde en styrelse på fem personer som bestod av stiftaren Peter Alfred Person, ordförande; Carl Carlsson, sekreterare; Otto Lindberg, vice ordförande; Herman Gustafsson, kassör och Vilhelm Gustafsson, ledamot.

Ytterligare en dövförening bildas i Jönköping den 17 mars 1918 bildades ytterligare en dövförening i Jönköping på initiativ av döve skofabriksarbetaren Carl Carlsson i samma stad. Bildandet skedde på ett allmänt möte med 26 döva hemma hos Carlsson vid Klostergatan 63 C. Man ansåg att det behövdes en lokal dövförening i Jönköping och beslutade att föreningens namn skulle vara Jönköpings Dövstumförening.

Föreningens tidiga år

Föreningen hyrde tillfälliga lokaler för sina sammanträden, antingen i församlingshemmet eller i godtemplarhuset, eller också hölls dessa i en av dövas hem. Det fanns redan en förening i trakten, Norra Smålands Dövstumförening, som bildades så tidigt som år 1910. Denna förening var till för döva bosatta i norra Småland, främst i Nässjö och Jönköping. Jönköpings Dövstumförening var från början ansluten till Norra Smålands Dövstumförening, men den 1 januari 1920 lämnade föreningen anslutningen för att i fortsättningen stå på egna fötter.

Sparkassa och sammanslagning

En sparkassa bildades 1919 men upphörde redan året därpå. På årsmötet samma år för Jönköpings Dövstumförening togs frågan om föreningens uppgående i Norra Smålands Dövstumförening, men detta förslag avslogs med stor majoritet. Den 14 maj 1922 slogs föreningen och Norra Smålands Dövstumförening samman enligt beslut från föreningens möte, och därmed upphörde Jönköpings Dövstumförening att existera.

Föreläsare och lokaler

Under den tidiga perioden var dövläraren Oscar Carlström (döv), Peter Alfred Person, missionär, och Gunnar Fondelius, Stockholm, de mest anlitade för föreläsningarna. Föreningen fick sin första lokal på Västra Storgatan år 1967 och stannade där i 12 år innan det blev dags att flytta till Gröna gatan och hade lokalen som en fast punkt i 11 år. Nästa anhalt blev Oxtorgsgatan i 7 år innan den nuvarande adressen Norra Strandgatan 42 togs i bruk från 1987 och fram till i dag.

Köp av Västersol

År 1958 köptes Västersol för 23 500 kronor. Tomten var kuperad och full med ståtliga tallar strax utanför samhället Mullsjö. Det fanns en 6 kvadratmeters stor masonitstuga med 4 bäddar och ett uthus. Året därpå beslöts det att bygga ett större hus. De som ledde arbetet var Herold Karlsson och Acke Fransson. Flera andra kom med sina nyinköpta mopeder och snickrade varje helg.

Fester och andra trevligheter ordnades för att finansiera bygget. Under midsommarhelgen sattes upp 40 tält på tomten och gästerna bjöds på prat, upptåg och teater. För att kunna bygga klart ställde medlemmarna upp med att låna ut pengar privat, och som snabbt betalades tillbaka.

Västersol såldes

Västersol har under åren använts mycket flitigt av både medlemmar och gäster, framförallt under sommaren. På senare tid har huvudbyggnaden byggts ut och används av långväga kursdeltagare, både i det egna och SDR:s regi. Stugan såldes år 2004 för 2 150 000 kr.

Logotyp Allmänna arvsfonden