Texten är skriven av Anita Hellöre och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 30, årgång 23, år 2017.
Bildandet av Nässjö Döfstumsällskap
Våren 1917 sammankallade en av eldsjälarna i Nässjöområdet till ett möte om bildandet av Nässjö Döfstumsällskap, vilket skedde inför 17 personer. Den första styrelsesammansättningen såg ut så här: Otto Lindberg, ordförande; Elsa Skön, kassör; Herman Gustafsson, sekreterare; Josef Persson och John Hansson, ledamöter samt Pontus Gustafsson, suppleant. Andreas Westling och Vilhelm Gustafsson valdes som revisorer. Alla nämnda personer var döva.
Medlemsavgifter och aktiviteter
Medlemsavgifterna beslutades också:
- Inträdesavgift: 1 krona
- Årsavgift:
- Ogifta: 2 kronor
- Gift par: 3 kronor
- Hörande (stödjande medlem): 1 krona
- Vid varje möte erläggs 10 öre per person för icke-medlemmar.
Övernattning för dem med lång väg hem
Aktiviteterna bestod av möten hos någon medlems hem där det bjöds på föreläsningar, uppvisningar, berättelser, kaffe med dopp och eventuellt även annan förtäring samt sovplatser för dem som hade för lång väg hem. Den sociala biten var mycket viktig och uppskattades av medlemmarna.
I början var utflykterna korta och mindre påkostade, men efter andra världskriget åkte medlemmarna till exempel till Dalarna och Borås. Under 1970- och 1980-talen blev resorna längre och omfattade länder som Österrike, Ryssland, Jugoslavien och andra europeiska städer.
Betydelsen av paret Tage och Anna Norling
Paret Tage och Anna Norling från Aneby var också centrala för föreningen, då de ordnade många olika aktiviteter, satte upp teaterpjäser och ledde roliga inslag vid fester och sammankomster.
Namnhistorik och föreningens förändringar
Efter ett antal års tynande tillvaro (omkring 1929-1930) ändrades föreningens namn till Nässjö Dövstumförening. År 1931 bytte föreningen namn till Mellersta Smålands Dövstumförening men ändrades igen 1937/1938 tillbaka till Nässjö Dövstumförening. År 1953 ändrades namnet till Nässjöortens Dövas Förening, vilket föreningen heter än idag.
Köp av sommarstället Räfsnäs
Bernhard Lövgren drev frågan om att köpa ett sommarställe för medlemmarna. Sommarstället Räfsnäs köptes 1952 för 7 500 kronor och bestod av ett dåligt hus men hade ett härligt läge vid en sjö, 4 km söder om Nässjö, vid vägen mot Sävsjö. Huset renoverades med skänkt material, bland annat av Sven Sandström som arbetade i husfabriken i Forserum, och ideellt arbete.
Stugan återinvigdes 1958 med pompa och ståt, där en flagga skänktes av kung Gustaf VI Adolf via Nässjö stad i samband med Flaggans dag den 6 juni. Stugan blev flitigt besökt fram tills den såldes 1975.
Medlemsantal och lokaler
År 1980 var medlemsantalet som högst, med 43 medlemmar, men har sedan minskat till dagens 22 medlemmar. Föreningen har huserat i olika lokaler, bland annat Centralskolan, mittemot Jakobssons Café, Parkgårdens äldreboende och den nuvarande lokalen vid Brogatan i det f.d. Polishuset.
Föreningen har genom tiderna sluppit lokalhyra tack vare Sonja Wallin, dotter till föreningens förste ordförande Otto Lindberg, som ordnade ett avtal med Nässjö stad (idag kommunen) att föreningen inte behövde betala hyra för de lokaler som kommunen ordnat.
