Texten är skriven av Carl Magnus Lindgren och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 29, årgång 22, år 2016.
dövstumskola 1877 1891.
FOTO: MANILLASKOLANS ARKIV PÅ
STOCKHOLMSSTADSARKIV.
En säregen olyckshändelse krävde torsdagen den 20 okt. en liten dövstum gosses död.
Vid dövstumskolan i Vänersborg höll på aftonen en avdelning av de mindre gossarna på med badning, därvid rektor S. Kinman skötte duschapparaten – en blandningskran, som efter vad det nu befunnits, även vid små vridningar hastigt och betydligt ändrar temperatur, i synnerhet om tappning samtidigt pågår i badkaren.
Temperaturen i duschen angives av en termometer, som i vissa fall, särskilt då det är imma på glaset, kan vara svår att avläsa.Några gossar hade erhållit dusch och en liten sjuåring, Johan Arvid Andersson från Tvååkra i Halland, sprang in i duschskåpet, men sjönk genast ihop på golvet.
En större gosse, som märkte detta, ävensom den ovanligt starka ångröken från duschrummet, rusade genast till och ryckte ut Johan, som då icke varit inne mer än ett par sekunder. Läraren hade under tiden sin uppmärksamhet riktad på termometern och kranen.
Gossen befanns svårt bränd och fördes omedelbart till lasarettet, där han avled samma kväll.
Rörande orsakerna till den egendomliga olyckan meddelas, att den lärare som övervakade badningen, 70-årige dir. Kinman, genom sitt mångåriga enerverande arbete blivit nervös och utsliten samt fått synen åtskilligt försvagad.
Man antager att han genom en felvridning av kranen släppt enbart ånga fram genom rören. På duschapparaten är anbragt en kvicksilvertermometer, som anger vattnets värmegrad. Duschen ställes i allmänhet på 35 grader, för att så småningom modereras till 15 à 16 grader.
Kinman tror sig, enligt vad han uppgivit vid polisförhöret, visserligen haft 35 grader vid olyckstillfället, men medger samtidigt att han hade svårt att se gradantalet, då glasröret varit immigt av ånga. Man tar därför för givet att kvicksilverpelaren varit full, så att vattnet vid en 100 graders temperatur förvandlats till ånga.
Åtal torde komma att anställas mot hr Kinman för att genom vårdslöshet ha varit vållande till annans död.
I Vänersborg hyser man allmänt medlidande med den gamle plikttrogne läraren, som genom olycklig tillfällighet råkat in i dessa sorgliga förhållanden.
Rektor Nordin nedreste till Halland för att meddela gossens föräldrar den sorgliga händelsen.
FOTNOT (ur dövas berättelser 1986-1987):
Det kan nämnas att det berättades senare att när pojken stod i duschrummet, skrek han väldigt högt när kranens ångvatten strålade mot honom.
Men läraren Kinman trodde att det handlade om kallt vatten, och då tyckte han att pojken borde lära sig att tåla kallt vatten. Men det visade sig alltså att det var helt tvärtom: ångande hett vatten istället.
