Texten är skriven av Anita Hellöre och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 28, årgång 21, år 2015.
På östgötaslätten har det länge funnits personer som engagerat sig för att skapa möjligheter för döva att träffas och verka under ordnade former. Det har även funnits privatfinansierade skolor för döva i området, där den senaste lades ner 1895. De elever som behövde fortsatt utbildning hänvisades då till Manillaskolan.
Den 29 mars 1914 bildades Dövstumföreningen ”Göta” på initiativ av dövstumspastorn Axel Hultqvist, med John Svensson, skräddare från Linköping, som föreningens första ordförande.
Varierande verksamhet
Föreningens aktiviteter bestod av sammankomster, föreläsningar (i samarbete med Norrköpings Dövstumförening, senare Dövas Förening i Norrköping), diskussionsaftnar och att införskaffa relevant litteratur och tidningar. Föreningens samlingspunkt var Ordenshuset vid Järnvägsgatan 2 i Linköping.
Idrottsverksamhet
Enligt föreningens protokoll och verksamhetsberättelser förekom viss idrottsverksamhet. En idrottsklubb bildades 1931, men den lades ganska snabbt vilande. Den 10 maj 1934 bildades Linköpings Dövas Idrottsförening, och verksamheten tycks ha varit livlig fram till slutet av 1930-talet.
Efter några år av tynande tillvaro ombildades föreningen 1941 till ÖDUF (Östergötlands Dövstummas Ungdomsförbund), men upphörde redan samma år. Från och med 1942 försvann föreningen slutligen ur rullorna.
Roxenstugan
Den 1 april 1949 köpte föreningen en fritidsstuga vid Roxenbaden i Stjärnorps socken för 14 250 kronor från två ensamstående äldre damer. Stugan användes flitigt av föreningens medlemmar för olika aktiviteter, men också för avkoppling och trevlig samvaro. Gäster på genomresa hittade även vägen till stugan för att ta del av den gemytliga stämningen.
Föreningens lokaler genom åren
Under sin sekellånga verksamhet har föreningen hyrt eller lånat olika lokaler för sina aktiviteter:
- 1914-1931: Ordenshuset, Järnvägsgatan 2
- 1931-1978: Snickaregatan 2, IOGT-NTO-huset
- 1978-1993: Linggatan 3 B
- 1993-2000: Humlegatan 4 B, källarplan
- 2000 och framåt: Föreningshuset Fontänen
Kvinnliga ordföranden
Föreningen saknar många viktiga dokument från åren 1947-1973 som kan berätta om verksamheten, som till exempel vilka som varit föreningens ordförande. Listan är väldigt lång, trots de saknade åren, men man kan notera att efter 1974 är föreningen väldig ”jämställd” i fråga om val av ordförande.
Hälften av alla förtroendevalda ordföranden har varit kvinnor och föreningens nuvarande ordförande Anita Ödenheds namn har dykt upp flest gånger.
