Dövskolans historia i Vänersborg 1877-2015

Texten är skriven av Tomas Hedberg och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 29, årgång 22, år 2016.

---

En skola för döva elever har funnits i Vänersborg sedan 1877. Inte så många döva i allmänhet har kännedom om att det har funnits flera skolbyggnader för undervisning på olika platser i Vänersborg tidigare än Vänerskolan som ligger på Korsgatan 22. Höstseminariet ägde också rum i Vänersborg, och där höll jag ett föredrag om detta ämne. Med denna anledning avges härmed dövskolans historia i Vänersborg och skolbyggnadernas placering.

Älvsborgs Läns Dövstumskola i Vänersborg (1877-1891)

Älvsborgs läns dövstumskola i Vänersborg inledde sin verksamhet i den för tillfället tomma läkarvillan Villa Augusta strax utanför staden. Den 15 april 1877 startade skolan med tio elever i landstingets regi. Till föreståndare för skolan valdes Sven Kinman, läraren vid Skånes anstalt för dövstumma i Lund, och till lärarinna utsågs hans maka Ragnhild Kinman. Skolan anordnades efter mönster av Örebro läns dövstumskola, som upprättats ett par år tidigare. Den var alltså en ren talskola och externat.

Tvingades flytta

Första tiden tvingades man flytta runt på olika platser i Vänersborg. Skolan fick sina första lokaler på övervåningen i Villa Augusta 1877, som förhyrdes av landstinget. Där hade också föreståndaren sin bostad. Villan var egentligen avsedd som läkarbostad, men eftersom lasarettet ännu inte var färdigbyggt, stod den tom och kunde hyras ut. Redan 1879 flyttade skolan till Blumeska huset i hörnet av Residensgatan och Nygatan. Huset står kvar i dag.

Skolan flyttades återigen 1883 till Bergmarkska eller Brunska huset vid Skoltorget i korsningen Kungsgatan – Vallgatan. År 1885 flyttade skolan in i egna lokaler. Landstinget hade då inköpt det tidigare Ljungska huset, beläget i hörnet av Södergatan och Kyrkogatan. Byggnaden inreddes till både skolrum och bostäder för föreståndaren samt lärarpersonalen. Det tidigare Bergmarkska huset revs i slutet av 1950-talet, och Ljungska huset revs sannolikt 1948-1949.

Externat och Intagning

Eftersom skolan var anordnad som externat, var de flesta eleverna inackorderade i staden. Lärokursen vid skolan var åtta år. Intagning ägde rum bara vartannat år, och intagningsåldern bestämdes till fyllda sju år. Elevernas antal ökade år efter år och nådde så småningom över 40. Under de 14 första åren fick skolan sammanlagt 84 elever, varav 73 från Älvsborgs län och 11 från andra län.

Lagen om dövstum undervisning

Som bekant antogs lagen om dövstum-undervisning först den 31 maj 1889. Samtidigt delades landet in i sju dövskoledistrikt genom denna lagstiftning. Före år 1889 hade flera små dövskolor funnits och bedrivits i både landstingets och privat regi. Förutom Älvsborgs läns dövstumskola, fanns flera mindre dövskolor inom Fjärde distriktet, nämligen:

• Magnus Palmkvists dövstumskola i Mariestad
• Dövstumskolan på Nya Varvet i Göteborg
• Tysta skolan på Haga i Göteborg
• Läroanstalten för överåriga dövstumma i Skara.

Protester

Det förekom flera protester mot förslaget att endast en dövskola skulle finnas för hela Fjärde distriktet. Förespråkarna för en förändring försökte på alla sätt påverka staten att ompröva beslutet om distriktets omfattning.

Man önskade därför en delning av distriktet för både västgötadelen och västkustdelen. Deras argument var att distriktet ansågs vara för stort för en föreståndare att leda verksamheten. Man ansåg också att det pedagogiskt var fördelaktigare med mindre skolor.

Staten avslog dock alla olika förslag – det sista så sent som år 1893. Deras motivering var att det skulle bli svårt att genomföra om elevantalet var lågt. En delning skulle ge högre administrativa kostnader.

Tävling mellan Vänersborg och Göteborg

Slutligen uppstod en tävling mellan västgöta- och västkustdelen om var den nya skolan skulle förläggas: i Vänersborg eller Göteborg. Skolstyrelsens majoritet bestämde sig för Vänersborg av pedagogiska och även ekonomiska skäl, sedan stadsfullmäktige i Vänersborg beslutat lämna fri tomt och fritt vatten.

Fjärde distriktets första föreståndare blev Fredrik Norden från läroanstalten för överåriga dövstumma i Skara.

Artikekt Eugen Thorburn

Styrelsen beslöt att ge Eugen Thorburn, arkitekt från Göteborg, uppdraget att göra en ritning av skolbyggnaden i Vänersborg i samråd med styrelsen och föreståndaren Fredrik Nordin. Skolan skulle byggas efter ett kombinerat paviljongsystem.

Förslaget gick ut på att bygga två skolor, vilket innebar tre enheter för A-, B- och C-elever.

Talmetoden för A- och B-elever

För A- och B-eleverna förordades talmetoden, dvs. artikulations- och talövningar samt läppavläsning. Det var inte tillåtet att använda teckenspråk.

För C-eleverna föreslogs att talmetoden skulle användas på försök. Dock varnade man för att talmetoden kunde leda till skada för eleverna, eftersom den skulle kunna hämma deras andliga utveckling. Därför ansågs skrivmetoden vara lättare och säkrare. Teckenmetoden skulle endast användas vid behov i C-huset.

C-huset var beläget på Torpavägen, långt från A- och B-husen som låg på Edsvägen. Syftet med detta var att det inte var lämpligt att A- och B-eleverna umgicks med C-eleverna.

Externat

När det gäller boendeformen hade skolan en form av inter-externat: internat för de små eleverna (intagningsklassen) under deras första skoltid i A-huset samt för de ”svagare” barnen, C-eleverna, under skoltiden. Externat fanns för de bättre begåvade A- och B-eleverna i B-huset, efter att de lämnat skolans internat.

Dövskolan i Vänersborg från 1891

Under byggnadstiden öppnades distriktsskolan den 1 september 1891 och inrymde då intagningsklassen i Niklasberg, strax utanför Vänersborg, samt externatklasserna i forna Älvsborgs läns dövstumskolans lokaler. Under en tid användes även lokaler på Tekniska skolan.

När dövstumskolan övertogs av landstinget fanns 35 elever kvar på platsen. Den 12 september 1896 invigdes de nya byggnaderna med en enkel fest. På tomten fanns en rektorsvilla samt en ekonomibyggnad med kök, förråd och matrum för lärarna. Dessutom fanns en portvaktsstuga på var sin sida mellan A/B-husen och C-huset.

Skolan var ursprungligen avsedd för cirka 180 elever, och under läsåret 1898/1899 var det högsta antalet elever 193. Men elevantalet minskade successivt och under läsåret 1917/1918 hade antalet sjunkit till 104 elever. Så småningom blev A- och B-husen helt internat, och C-eleverna flyttade in i dessa hus istället.

På 1930-talet togs beslutet att använda C-huset för en hantverksskola istället för att låta det stå tomt. Hantverksskolan för elever från Älvsborgs län startade 1931. År 1938 förstatligades skolan och ombildades till en fortsättningsskola för döva pojkar från hela landet, en verksamhet som pågick fram till 1969.

Renovering och nya elevhem på 1950-talet

Visserligen hade skolan genomgått en omfattande renovering under 1930-talet, men det var återigen dags för ny reparation och ombyggnation på 1950-talet. Samtidigt tillades fyra nya elevhem av villakaraktär på skoltomten. De fyra elevhemmen blev: Storstugan som var avsedd för de minsta barnen, Trollebo för äldre flickor, Sörgården för äldre pojkar och Hörnet också för äldre pojkar. Arkitekten bakom dessa elevhem var Nils Islinger.

Externa klasser

Under Vänerskolans tid hade man också möjlighet att inrätta så kallade externa klasser, om elevunderlaget var minst fyra i en grupp och därigenom kunde man få en utbildad lärare. Detta ledde till att en externklass startades i Göteborg i september 1967. Den var till en början förlagd till Engelbrektsskolan, men flyttades senare till Guldhedsskolan. Externa klasser fanns också i Karlstad, Halmstad och Skövde under 1970- och 1980-talen.

Ombyggnation på 1990-talet

Skolan har haft flera namn under sin skolperiod, bland annat Fjärde dövstumskoldistriktets skola i Vänersborg och Distriktsskolan i Vänersborg för döva. Vänerskolan fick sitt nuvarande namn 1965.

I dag driver Hyregästföreningen, region Bohus Älvsborg – Skaraborg (BÄSK) sin verksamhet i det gamla C-huset. En omfattande renovering och ombyggnation av A-huset till det nuvarande utseendet genomfördes på 1990-talet och invigdes år 1996. I samma veva separerades B-huset från övriga skolan och såldes till Vänersborgs kommun.

Under åren 1891-2014 har sammanlagt cirka 1675 elever varit inskrivna i skolan. Härnedan visas en förteckning över Vänerskolans nio föreståndare/rektorer, förutom Sven Kinman 1877-1891:

• Fredrik Nordin 1891-1917
• Jonas Wallin 1918-1925
• Carl Linnér 1926-1929
• Hjalmar Gustafsson 1929-1951
• Evert Lundqvist 1951-1975
• Ingvar Landstedt 1975-1992
• Bengt Svensson 1992-2001
• Elizabeth Mattsson 2001-2011
• Anna Karin Lauste 2011-(2015)

Källor:

1. Matrikel över Svenska Dövstumskolan 1809-1918 av Oskar Ahlner.
2. Vänerskolans historia 1877-1996 av Eva From.