Artikeln är skriven av Hauke Hagedorn och Anita Hellöre och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 27, årgång 20, år 2014.

Bakre raden från vänster: Elsa Piil (senare Jarngren); Venzel Johansson; Oskar Springchorn; Eric Sjölund, sekreterare och Elsa Thern (senare Sjölund). Bilden togs år 1935.
FOTO: DÖVAS FÖRENING GÖlNGEN l HÄSSLEHOLM
Det bodde många döva i trakterna kring Västra Torup, ett tiotal kilometer nordväst om Hässleholm, och de turades om att träffas hemma hos varandra. Den 28 november 1922 bestämde de sig för att bilda en förening där alla döva kunde samlas mera regelbundet.
En interimsstyrelse valdes som skulle arbeta fram stadgar och ordna ett möte med personval, vilket skedde den 25 mars 1923 i Hässleholm. Där valdes föreningens första ordförande, Anton Hertzman, med Albert Johansson som vice ordförande. Venzel Johansson valdes till sekreterare och Alvar Nilsson som kassör. Elfrida Norin valdes som ledamot, med Agnes Sjöstrand och Magnus Bengtsson som suppleanter.
Till skillnad från andra dövföreningar som bildades tidigare i Skåne, där det fanns möjligheter för arbete för döva, var Hässleholm inte en utpräglad industristad vid den tiden utan var en militärstad. I jämförelse med andra större städer i Skåne, såsom Landskrona, där det fanns goda möjligheter för arbete, t.ex. Öresundsvarvet, Thulinverken och sockerbruket, ledde detta till att en dövförening bildades.
Många arbetstillfällen i trakten
Det fanns många döva som bodde i norra Skåne, och när Hässleholm blev en järnvägsknut i slutet av 1890-talet, växte flera industrier upp kring järnvägen och runt tätorten. När staden fick sina stadsprivilegier var Hässleholm redan en viktig del av Skånes infrastruktur, och tack vare de utmärkta transportvägarna bidrog detta till att flera företag etablerade sig i trakten. De många arbetstillfällena drog flera döva till staden, och de bildade hem och familj.
Att diskutera på sitt eget språk
Föreningen hade understödsverksamhet på sitt program, men det viktigaste var att – som nu – samla döva och ge dem möjlighet att utbyta tankar och diskutera med varandra på sitt eget språk, teckenspråk.
En av föreningens banbrytare var snickaren John Hilmer Andersson (1896-1979) från Diö. Han satt i styrelsen i 31 år och var ordförande en stor del av denna tid.
Snapphöjden
För en symbolisk summa på 50 kronor erhöll föreningen en tomt i Sjörröd av Hässleholms kommun vid 20-årsjubileet 1943. Meningen var att föreningen skulle uppföra en fritidsstuga på tomten. Men marken var sank och krävde stora arbetsinsatser i form av dikning. Vägar, vatten, avlopp och el saknades också, så alla planer på byggande avskrevs.
Istället inköptes en liten stuga som döptes till ”Snapphöjden” år 1948. Stugan blev flitigt använd under sommarhalvåret av medlemmarna. Men ”Snapphöjden” var för liten, och år 1981 köptes ”Göingestugan” i Sjörröd.

Sjöstranden
Av ren slump gränsade den till tomten som föreningen fick år 1943 av Hässleholms kommun. Föreningens ordförande Ulla Wittesjö (född 1930) fick syn på vägarbetare vid vägen strax utanför Göingestugan och frågade vad de höll på med i arbetet. De skulle dra kommunvatten, avlopp och el till området.
Ulla förmedlade nyheten till medlemmarna som beslöt att sanera Göingestugan, en vattensjuka tomt, och bygga en egen stuga. Den nya stugan stod klar sommaren 1984 och döptes till ”Sjöstranden”. Invigningsfesten med många inbjudna hölls den 1 september samma år.
År 1989 invigdes en tillbyggnad då föreningen behövde kontorslokaler. För cirka 15 år sedan såldes Göingestugan med tillhörande tomt, och för en del av pengarna byggdes en gäststuga med två rum och toalett.

Viktig samlingspunkt
Föreningens stuga ”Sjöstranden” fungerar som en viktig samlingspunkt för döva och dövblinda. Sammankomster med föreläsningar, videovisningar, kurser av olika slag, studiebesök m.m. ordnas regelbundet och oftast på ”Sjöstranden”.
90-årsjubileum i fjol
I fjol firade Dövas Förening ”Göingen” sitt 90-årsjubileum på restaurangen Statt. Ett 60-tal medlemmar och gäster från hela Skåne var samlade. Under dagen företog medlemmarna en guidad historisk vandring genom Hässleholm med tågstationen som startpunkt. Ulla Wittesjö blev hedersordförande.
Efter underhållning i form av Jörgen ”Rödtop” Nielsen från Köpenhamn och magikern Roland ”Rollax” Lundström från Stockholm utdelades diplom till tio döva för deras insatser och hedersdiplom till åtta döva för mångårigt medlemskap och styrelseverksamhet. Nuvarande ordförande Ulla Wittesjö utsågs till föreningens första hedersordförande. Hon har suttit sammanlagt 43 år i styrelsen, varav 31 år som ordförande.’
Värd för Dövas Dag i år
Dövas Förening ”Göingen” i Hässleholm ska stå som värd för Dövas Dag sista helgen i september i år med anledning av att staden firar 100 år.



