Hoppa till innehåll
Kunskapsbank » Profiler » Carl Gustaf Westell 1818-1886

Carl Gustaf Westell 1818-1886

Texten är skriven av Tomas Hedberg och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 28, årgång 21, år 2015.


Carl Gustaf Westell (1818-1886), artist.
FOTO: STOCKHOLMS STADSARKIV

Dövas konsthistoria

När SDHS:s dövhistoriska seminarium skulle förläggas i Norrköping år 2014, bestämdes att temat var ”Dövas konsthistoria”. Då visste jag om att det fanns några döva konstnärer i Sverige, t.ex. Albert Berg. I samband med min dokumentation av skolgångna elever på Allmänna institutet för dövstumma i Stockholm 1809-1889, som gjordes år 2006 fanns det åtta elever som utbildade sig till ritkonsten istället för s-yrken. En av dem var Carl Gustaf Westell.

Många av dem är helt okända för oss idag eftersom de avled före 1890-talet. Det fanns inte några artiklar och nyheter om dövvärlden förrän Tidning för dövstumma började utges år 1891. Därför var det ett bra tillfälle för mig att forska och skriva om Carl Gustaf Westell. Och jag höll på med forskningen om honom i två år innan seminariet skulle äga rum i Norrköping 2014. Under tiden hittade jag en hel del material om honom på Stockholms stadsarkiv.

”Utmärkt skicklighet i pappersarbeten”

Det är i Manillaskolans elevmatrikel, förvarad på Stockholms stadsarkiv, som jag hittade uppgifter om Carl Gustaf Westell. Han hade ett inskrivningsnummer 122. Det står i elevmatrikeln att han hade ett utmärkt skicklighet i pappersarbeten, ritning efter sin sjuårig fulländad intellektuell lärokurs och målning, även ett ovanligt anlag för arkitektur.

Då flyttade han hem år 1840 med ett löfte om anställning hos direktör Nyström. Därför har han lett mig till mitt intresse om honom. Så småningom fick jag några träffar om honom på internet. Han var fortfarande helt okänd för bland oss döva, medan han hade uppmärksammats bland hembygdsforskarna i Östergötland på senare tid.

Ur Manillaskolans elevmatrikel kan man utläsa att Carl Gustaf Westell hade ovanligt anlag i arkitekturritningar. FOTO: TOMAS HEDBERG

Carl Gustaf Westells uppväxt

Carl Gustaf Westell föddes den 26 december 1818 på Klockaregården i Fornåsa och var son till organisten och klockaren Abraham Westell och Margareta Edman. Carl Gustaf hade också en tio år äldre bror, Johan Wilhelm.

Familjen bodde på Klockaregården vid Fornåsa kyrka och levde där under torftiga omständigheter. Enligt Linköpings domkapitel FVIII gb:1, sändes en anmälan till Domkapitlet i Linköpings stift från Fornåsa för Carl Gustaf Westell som gratiselev till Allmänna institutet för dövstumma i Stockholm. I brevet står det att han blev döv vid två års ålder genom en stark och hetsig feber som varade i två månader.

Det sägs också redan här att Carl Gustaf var mycket duktig på att rita och måla. Församlingen betalade reskostnaden till institutet om han blev antagen som gratiselev. Han antogs på Institutet för dövstumma år 1832 och fick då sitt inskrivningsnummer 122. Där stannade han som elev i sju år 1832-1839. Under lärotiden lärde han sig att läsa och skriva. Eftersom han redan hade sina talanger i ritning och målning fick han möjlighet att utveckla i ritkonsten.

Det finns en ritbok från 1836, förvarad på Stockholms stadsarkiv, tack vare John Ekströms samling. Det är verkligen fantastiskt att man kan få se hans teckningar idag och vad han lärt sig rita av människans kroppsdelar, möbler, bruksföremål m.m.

Hållingetorp i Kristbergs socken, där Carl Gustaf Westell lärde sig att framställa gjutformar.
FOTO: TOMAS HEDBERG.

Lärlingstid och första arbetsuppdrag

Han konfirmerades den 10 november 1839 i Slottskapellet, Stockholm. Efteråt slutade han i skolan den 24 maj 1840. Strax efter hemresan från skolan fick han utbildning som lärling hos byggmästaren Abraham Nyström och hans söner i Kristbergs socken, eftersom han redan fick löfte om anställning hos dem. Där fick han lära sig framställning av inrednings- och dekorationsdetaljer, som gjutformar av terracotta eller lera. En samling av alla gjutformar kan ses hos Fornåsa hembygdsförening.

Sedan fick han följa med bröderna August och Johan Robert Nyström på olika arbetsplatser runt om i Östergötland samt Sörmland, såsom kyrkor eller herrgårdar samt slotten. Carl Gustaf Westell fick sina första uppdrag på Stora Sundby och på ett par platser i Vadstena. Där gjorde han väggmålningar och möbler. Bland många kyrkor i Östergötland gjorde han också predikstolar, altartavlor och dopfuntar. Man kan fortfarande bese hans verk än idag. På det sättet blev han med tiden en duktig tecknare och dekorationsmålare.

Verksamhet och stora verk

Carl Gustaf Westell arbetade för bröderna Nyström fram till mitten av 1880-talet. I sina hemtrakter utförde han många arbeten med predikstolar och dopfuntar bl.a. i Fornåsa, Lönsås, Ekebyborna, Tjällmo, Väderstad och Ask. Han fick beställningar direkt från Skeppsås församling utan bröderna Nyströms förmedling för att utföra altare, altartavla, predikstol, dopfunt och läktare.

Det finns ett dokument om det ur Skeppsås kyrkostämmoprotokoll K II:a 1863-1962. Det är fantastiskt att ännu kunna få se hans verk idag. Man kan säga att det är hans största verk. Östergötlands länsmuseum gjorde en kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift år 2005. Det finns anteckningar över dopfuntar och predikstolar av Carl Gustaf Westell.

Dessutom utgavs boken ”Herrgårdarnas byggmästare år 2002 av Georg Nyström, som var släkt med bröderna Nyström. I boken finns det många ställen som kyrkor och herrgårdar, där Carl Gustaf Westell hade utfört sina verk. Det finns också en samling av hans ritningar eller utkast som förvaras på Östergötlands länsmuseum.

Carl Gustaf Westells ritbok från 1836. Ritboken förvaras på Stockholms stadsarkiv.
FOTO: TOMAS HEDBERG.
En av Carl Gustaf Westells dopfuntar från Fornåsa kyrka.
FOTO: TOMAS HEDBERG.

Ensamhet

1862 flyttade Carl Gustaf från Fornåsa till Gustafsberg på Mårtorps ägor i grannförsamlingen Lönsås. Han var då 44 år gammal. Där skulle han stanna kvar livet ut. Carl Gustaf blev aldrig gift. Trots sin dövhet hade han dock en stor umgängeskrets och många nära vänner.

Meddelanden och inbjudningar på den tiden skedde genom att man skrev brev till varandra. Han saknade sina döva vänner från sin skoltid i Stockholm. Det syns i ett av hans brev att han kände sig så ensam i sin hemtrakt i många år fastän han hade sina hörande vänner.

Det är säkert att han hade kontakter med sina döva vänner kvar eftersom han var medlem i Dövstumföreningen i Stockholm 1875-1886.

Carl Gustaf Westell avled i sitt hem, Gustafsberg den 24 oktober 1886, nästan 68 år gammal. Den 3 november 1886 upprättades en bouppteckning efter Carl Gustaf Westell i Gustafsberg på Mårtorps ägor i Lönsås socken.

Carl Gustaf lämnade inga bröstarvingar efter sig. Den närmaste arvingen var brodern, Johan Westell. Han är begraven i Fornåsa kyrkogård. Hans gravsten kan fortfarande ses kvar. På stenen står: ”Arstisten C. Gust. Westell”.

Carl Gustaf Westells gravsten i Fornåsa kyrkogård.
FOTO: TOMAS HEDBERG.

Källor:

  1. Nyström, Georg: Herrgårdarnas byggmästare (2002)
  2. Stockholms stadsarkiv: Carl Gustaf Westells ritbok, som har nr 37 i John Ekströms samling.
  3. Östergötlands museum: Ritsamling av Carl Gustaf Westell
Logotyp Allmänna arvsfonden