Tysta skolan i Stockholm 1860-1915

Texten är skriven av Tomas Hedberg och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 23, årgång 16, år 2010.

---

Anledningen till att jag skriver en artikel om Tysta skolan i Stockholm är att inte så många döva i Stockholm i dag vet om att det har funnits en dövskola till i Stockholm, förutom Manillaskolan.

Av en slump fick jag se en minnesskylt vid Norrtullsgatan, som var uppsatt av Stockholms Stadsmuseum, när jag gjorde en stadsvandring på Norrmalm med en guidebok över Stockholms stadsdelar i september 2007. Jag blev överraskad över minnesskylten. På skylten står det följande:

”I det här kvarteret låg på 1700-talet värdshuset Altona. Det var ett två-vånings stenhus med brutet tak omgivet av en stor trädgård. År 1866 såldes stenhuset och ett stort omgivande markområde av dåvarande ägarinnan Maria Ruckman till Tysta skolan, en undervisningsanstalt för dövstumma barn, som hade startats 1860. På 1880-talet stadsplanelades området och köptes av ett fastighetsbolag. År 1905 flyttades Tysta skolan till Lidingö. Stenhuset revs år 1912.”

Jag berättade även för en grupp från Kvinnoföreningen för döva i Stockholm, när jag guidade dem i stadsdelen Norrmalm i april 2009.

Grundades av Jeanette Berglind

Tysta skolan i Stockholm grundades av fröken Jeanette Berglind, en avlägsen släkting till Per Aron Borg. Hon hade kommit till honom i hans hem på Manilla som tidig föräldralös och sjuklig. Hon stannade hos honom fram till hans död år 1839.

Samlade ihop ett litet kapital

Därifrån fann hon innerlig kärlek till sina tysta vänner och började därför med vaket intresse för att upprätta ett litet skolhem. Det var dock först efter mer än 20 års arbete som lärarinna, sällskap, hushållerska i olika hem, innan skolan grundades.

Till sist trodde hon sig vara i stånd att sätta sin plan i verket. Hon hade samlat ihop ett litet kapital av omkring 400 kronor, den större delen av sparlöner. Från början hyrde hon en enkel lägenhet på tre rum och kök på Norrlandsgatan 33 den 1 april 1860.

Hon skaffade fram undervisningsmaterial och anställde en f d Manilla-elev, Fritiof Carlbom. Redan under det första året hade skolan troligen 6-8 elever någon tid.

Förvärvade en egendom

Sedan fröken Berglinds lilla kapital snart nog tagit slut, måste skolan för att kunna överleva för sin existens ha ett stort behov av understöd. I tidningarna insattes upprop nyårsaftonen 1862.

Många gåvor och donationer strömmade in, bl a kom särskilt bidrag på ett stort belopp från Fredrika Bremer. Några personer utvaldes för uppdraget att få skolan i ordnad verksamhet och skolan förlades i egendomen Loviseberg vid Stora Gråbergsgatan 26 (nuvarande Upplandsgatan).

Efter någraansträngningar lyckades styrelsen få förvärva egendomen Norrtullsgatan 51-57 inkl. tre tomter den 28 april 1866 för en köpesumma på 10 000 kronor av fröken Maria Ruckman och mot en livränta på 4 500 kr årligen till henne.

Egendomen utgjordes av dels av park, dels av åkerjord och var bebyggd med två stenhus. Ett av dessa stenhus hade två våningar med 15 rum, som enbart användes för skolans eget behov och beräknades rymma 20 elever. Jordbruket inkl. häst och ett par kor skötte skolan själv fram till år 1878.

Förberedande skola

Från början var skolan endast ämnad att fungera som en förberedande skola för att underlätta och förkorta vistelsen vid Manilla. Men med hänsyn till det knappa utrymmet vid Manilla och övriga dövskolor, tilläts eleverna stanna kvar på Tysta skolan.

År 1868 fick eleverna lära sig i ämnen: svenska språkets grammatik, kristendom, biblisk historia, Skandinaviens geografi, naturlära, matematik, teckning och välskrivning. På eftermiddagarna lärde flickorna sig i handarbeten, såsom stickning, klädsöm och spånad. Men slöjdundervisningen blev inte planmässigt ordnad förrän i början av 1880-talet. De mindre gossarna lärde sig tillsammans med flickorna. Under tiden utbildade de större gossarna sig i yrken ute i staden.

Obligatorisk dövundervisning

Vid sidan av skolans föregående verksamhet, anordnades en ett- eller tvåårig praktisk fortsättningskurs år 1894 för att kunna fortgå skolans verksamhet. Orsaken till detta var att lagen om obligatorisk dövundervisning kom år 1889.

År 1905 utvidgades denna kurs till en tvåårig praktisk-teoretisk fortsättningsskola för flickor från hela landet. Samtidigt ställdes den grundläggande skolkursen under avveckling och den upphörde vid vårterminens slutår 1915.

Om- och tillbyggnad

År 1895-1896 utfördes ett om- och tillbyggnadsarbete på skolhuset. Under restaureringstiden arbetade skolan i en hyrd lokal på Norrtullsgatan 35. Sommaren år 1896 inflyttade skolan åter i de om- och tillbyggda lokalerna och skolverksamheten fortgick där fram till år 1910.

I samband med Stockholms stads utvidgning norrut alltmer, beslöt styrelsen därför att försälja den stora tomten vid Norrtullsgatan till Stockholms stad. Försäljningen skedde år 1905. Samtidigt innehade skolan skolhuset och trädgården som hyresgäst i stället under hyreskontrakt på fem år.

Flyttades till Lidingö

År 1910 inköptes ett större tomtområde i Lidingö villastad. Ritningar till nybyggnaden anlitades hos arkitekten Alf Landen. Skolans hela verksamhet skulle förflyttas dit år 1911-1912. När hyreskontraktet gick ut den 1
oktober 1910, ville Stockholms stad inte förlänga kontraktet tills skolans nybyggnad på Lidingö skulle stå färdig. Skolan var därför tvungen att flytta in i en hyrd bostad på Norrtullsgatan

Där hyrdes två våningar, 2 trappor upp (nio rum och två kök) samt tre våningar 4 trappor upp ( 13 rum och tre kök). Våningarna 2 trappor användes till klassrum, matsalar för lärarinnor och elever. I våningarna 4 trappor upp låg föreståndarinnans och lärarinnornas bostäder, elevernas sovrum, sjukrum och två rum för tjänarinnor.

Två av köken användes också till sovrum för elever. I Lidingö villastad hade skolan fem tomter totalt. Skolbyggnaden var ett trevåningshus. I bottenvåningen låg bl a fyra klassrum, dagrum, gymnastiklokal, matsalar för lärarinnor resp. elever, kök etc. I våningen en trappa upp låg elevernas sovrum, arbetsrum, vävrum och föreståndarinnans lägenhet.

På vindsvåningen fanns lärarinnors bostäder, sjukrum och badrum. De nya lokalerna kunde rymma 40 elever. Skolbyggnaden invigdes den 20 oktober 1912 i närvaro av prins Carl och prinsessan Ingeborg.

Stigande och sjunkande elevantal

Från 6-8 elever vid skolans första år steg antalet så småningom till 22 (1872). Sedan sjönk antalet till 12 (1883). Därefter ökade antalet igen till 21 (1887). Sedan gick antalet ner åter till 12. Under årens lopp var eleverna inskrivna 129 till antalet.

Av dessa elever genomgick 92 fullständigt, men de övriga 3 7 utskrevs efter kortare tids vistelse vid skolan.

Lärare blev uppsagda

Fröken Berglind, Fritiof Carlbom och skolans övriga personal, två lärarinnor, avgick alla samtidigt vid vårterminens slut år 1882, sedan de blivit uppsagda från sina befattningar efter att skolan hade omvandlats till talskola.

Döva var anställda

Under skolans tid var några döva personer anställda som lärare:

• Fritiof Carlbom (1860-1882)
• Gerard Titze (1863)
• Oscar Renner (1863-1864 /?/)
• Ellen Franke (1872-1873 samt 1877-1882).

Föreståndare

Under de gångna åren hade Tysta Skolan fem föreståndare: Jeanette Berglind 1860-1882; Amy Segerstedt
1882-1894;AnnaHartman 1894-1896; Anna Ahlberg 1896-1929 och Lisa Forsman 1929-1947 (?).

Några kända döva gick på skolan

Några kända döva personer som gick på Tysta skolan bör nämnas: Axelina Feldt född 1854, maka till rektor Johan Prawitz; Karl August Rödin född1875, en känd cirkusartist; Gustaf Söderberg född 1892, far till Andreas Söderberg, vår medlem i SDHS; Harry Fagelberg född 1896, en aktiv styrelsemedlem i Uppsala läns dövas förening under 1940-talet; och Magda Press född 1900, mor till Gunnel Sträng, f d SDR:s intressepolitiska sekreterare och Elisabeth Sträng, teckenspråkstolk.

Stiftelsen Tysta Skolan

Som bekant bildades fortsättningsskolan för flickor i Växjö år 1938. För att kunna överleva anordnades ett- och tvååriga kurser i sömnad, tillskärning, hushållsgöromål samt kontorsarbete.

På grund av att antalet till elever minskade hela tiden fram till 1940-talet, blev skolbyggnaden för dyr att bedriva och finansieringen av dessa kostnader räckte inte till. Skolan flyttades till Sköldungagatan 7 i Stockholm den 1 juli 194 7 och bedrevs där fram till mitten av 1960-talet då den lades ner.

Huset står fortfarande kvar. När skolan upphörde övergick pengarna till stiftelsen Tysta Skolan. Man kan ansöka om bidrag för forskning, studier och resor ur stiftelsen.

Skolbyggnaden i Lidingö finns däremot inte kvar. Dock ligger den s k grindstugan kvar. Adressen dit är Floravägen mellan 8 och 14. Skolbyggnaden revs troligen under 1970-talet för att lämna plats för Lidingö centrum samt utvidgningen av stora bilvägen.

Källor:

1. Matrikel över Svenska Dövstumskola 1809-1918 av Oskar Ahlner.
2. Tysta skolan, Stockholm. Redogörelser för läsåret 1911I1912 och 1913/1914.