Hoppa till innehåll
Kunskapsbank » Historia » Kort historik om Riis Herrgård

Kort historik om Riis Herrgård

Texten är skriven av Carl Magnus Lindgren, sammanställd efter Roland Asks föreläsningsunderlag i Karlstad under Dövhistoriska seminariet år 2008 och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 23, årgång 16, år 2010.


Riis herrgård. FOTO: VÄRMLANDS MUSEUM

Riis herrgård är belägen i Norsbron i Nors församling, Grums härad, ca 1 ½ mil väster om Karlstad vid vägen mot Vålberg och från denna väg går en längre allé mot nordost upp till gårdens huvudbyggnad.

Denna vita träbyggnad med skiffertak i två våningar är uppförd i början av 1800-talet, flankerad i sydost av en flygelbyggnad i en våning troligen uppförd på 1850-talet. Både huvud- och flygelbyggnaderna omges av park och trädgård.

De tillhörande ekonomibyggnaderna mot norr, nordväst och väster omfattar ladugård och loge från början av 1800-talet, ett magasin från år 1850 samt stall, logbyggnad och vagnsskjul från år 1915.

Husets inredning härrör främst från omkring 1850-talet då en större restaurering av byggnaden skedde. Flygelbyggnadens norra del har inrymt en s.k. bryggstuga, medan den södra delen bestod av en bostadslägenhet.

Tidigare ägare

Herrgårdens tidigare ägare är inte kända längre tillbaka än från och med 1800-talets början. Kammarrådet Helin ägde Riis fram till år 1840, då godsägare Gudmund Löwenhielm köpte gården.

Genom gifte och arv tillträdde senare översten J. F. Helin, som utförde en stor restaurering av huvudbyggnaden på 1850-talet inklusive uppförande av flygelbyggnaden. Han sålde gården år 1873 till sin svåger fil. dr. Daniel Danielsson, som var gift med Albertina Charlotta Löwenhielm.

Efter hans död efterträddes gården av sonen kapten E. Danielsson och dottern Elisabeth. År 1919 inköptes gården av C. J. Wermcrantz och August Sjödahl. En del, såsom huvudbyggnaden, behölls dock av fröken Elisabeth Danielsson.

Elisabeth Danielsson

Familjen Danielsson flyttade alltså in i Riis herrgård år 1874. De hade fyra barn, varav ett var Elisabeth som var parets andra barn. Hon var född 1861.

Fadern skall en dag ha skickat iväg Elisabeth till Säffle med några par skor för reparation. Hon skall då där ha mött en döv skomakare, som hon blev förälskad i. Så småningom skall hon ha bett om tillåtelse av sin far att få ingå äktenskap med skomakaren, men svaret blev ett blankt nej.

För det första var han döv, och för det andra ansågs hans yrke ha lågt anseende. Elisabeth skulle helst gifta sig med någon man från finare kretsar, ansåg fadern. Hon blev mycket besviken och förblev ogift.

Med tiden dog hennes föräldrar och syskon, så Elisabeth blev ensamägare till Riis herrgård. Hon blev under resten av sitt liv en mycket inåtvänd person och gömde sig för omvärlden. Ingången till huvudbyggnaden tillbyggdes med ett skjul på utsidan som låstes, så att inga obehöriga kunde komma in.

Hon hade dock några anställda kuskar och pigor. Vid hennes död 1942 testamenterades en del lösöre och kontanter till kuskarna och pigorna samt släkten. Herrgården och möblerna i den skänktes däremot till döva kvinnor.

Uppdraget för detta tillföll Svenska Kyrkans diakonistyrelse, som skulle förvalta ”Fröken Danielsson-fonden till förmån för dövstumma”.

Semesterhem

I juli 1943 blev Riis herrgård invigd som ett semesterhem för döva husmödrar. Semesterhemmet blev populärt särskilt under 1940–1950-talen. Även kursverksamhet bedrevs där. Den första kursen hölls för just husmödrar, och kursledare för den var husmor Ruth Mellgren. Herrgården, som kunde ta emot 45 gäster samtidigt, fick också besök av förenings- och idrottsfolk.

Kurser ordnades för dem också. Scoutläger för barn förlades också dit. Även döva semesterfirare från hela Sverige kom till herrgården, bl.a. för att fira midsommar på gården.

Som kurs- och fritidsgård fungerade Riis herrgård fram till år 1975, och under hela tiden hade allt detta drivits i Diakonistyrelsens regi med medel ur den fond som numera heter ”Stiftelsen Fröken Elisabeth Danielssons donation”.

År 1975 hade herrgården blivit nedgången och behövde genomgå en stor reparation. Detta hade inte Diakoninämnden råd med ansåg man, och året därpå såldes därför Riis herrgård för 275 000 kr.

Enligt Roland Ask finns möbler och armatur från Riis herrgård på Värmlands Museum i Karlstad.

Logotyp Allmänna arvsfonden