Texten är skriven av Per Eriksson.
Alma Abrahamsson arbetade, som småskollärarinna för döva hela sitt liv i Göteborg. Alma hade en bror Erik Gunnar, född 1919-0217. Erik Gunnar utbildade sig till folkskollärare och flyttade 1942-10-12 till Kalix, Nederkalix församling. Per Gunnar flyttade efter ett år tillbaka till Göteborg.
Jag blev nyfiken på Erik Gunnars boende i Nederkalix kyrkoarkiv. I arkivförteckningen för Nederkalix församling finns det alltid en notis, att läsa:
Husförhörslängd 1805-1816. ”Ett brev koncept rörande döva och dumba i församlingen inklistrat i början i längden”.
Jag läste brevet och kände igen namnet Bjerkén. Om Bjerkén har jag skrivit i min bok Del 2, (1999), Dövas Historia i Sverige och något om övriga Norden.
Bjerkén försökte bilda en dövskola i Sverige. Genom resolution beviljade Kungl. Maj:t Bjerkén den 12 juli 1808 ett belopp av 533 riksdaler 16 skilling banko om året för sammanlagt fyra elever. Men Bjerkén använde aldrig det beviljade understödet. År 1808 utbröt finska kriget. Bjerkén var tvungen att rycka ut som fältsekreterare. Samma år dog hans hustru efter nitton års äktenskap. De hade fem söner och sex döttrar. Bjerkén gav upp tanken att starta en dövskola. Bjerkén dog 1823.
För mig var det gripande att läsa om en döv piga Sara Lena år 1806. Hon var mycket begåvad att förstå att en text var något att kunna läsa men inte veta innehållet. Alla döva som längre fram under 1800-talet kom in på dövskolorna i Sverige lärde sig läsa och skriva. De fick sedan någon typ av yrkesutbildning på det ena och andra.
Nederkalix Husförslängd 1805-1816, sid 10:
”Svar på Herr Assessor Bjerkéns, genom Magistri Venerabili Consistorium i Hernösand, gjorde förfrågningar om döfva och dumba i riket. En flicka finnes i denna församling och Sangis by som heter Sara Helena, 11 år gammal doter, af Inhysesmannen Eric Nilsson Calander och Beata Johansdr som äre i utfattigt tilstånd hon njuter uppehälle af Sangis byamän som åtagit sig tils vidare föda henne – hon är född döf och dumb – har aldrig kunnat tala. ej heller skrifva – intet fel synes på talorganerna – marquerar god fattningsgåfva men ock envishet och styfsinthet tyckes ha fallenhet at efterapa alt hvad hon ser andra göra och en synnerlig böjelse at vara snygg och granklädd – gråter när hon ser andra läsa i bok och ej ser sig kunna deltaga deri.
insändt 16 Febr. 1806”
Gästgivare Nils Nilsson Calander, född 1725, död 1787. Bynamn Sangis, gård nr 2. Hustru Anna Esaijadotter, född 1734, död 1787. Sonen Eric Nilsson Calander föddes 1752. Eric gifte sig som gästgivareson 1776-06-16 med Beata Johansdotter. Mellan åren 1777-1800 födde Beata flera barn. Eric var år 1783 postförare.
Döve Sara Helena föddes nr 11 i syskonskaran. Sara Helena född 1795-03-18, döpt 1795-03-21. Sara Helena omnämd ”Sara Lena döf och dumb” i husförhörsboken 1805-1816, folie 315. Modern Beata Johansdotter avled 1809-02-04. Fadern förre postförare Eric Nilsson Calander omgift 1810 med Anna Öström.
1817-1828;
Fattighjon Sara Lena Ersdotter, f. 1795, Döfstum. Sangis nr 3.
1829-1838;
Fattighjon Sara Lena Ericsdr. Bevistat nattvardsgång 1830-08-05. Nattvardsgång år 1836 ”n”, Döfstum. Bosatt Sangis nr 8 1/8 mantal.
1839-1848;
Fattighjonet Sara Lena Ericsdotter, Döfstum. Sangis nr 8 1/8 mantal. Nattvard 1839 ”n” och 1844 ”fr”.
1849-1859;
Fattighjonet Döfstumma Sara Lena Ericsdr. Sangis Bys Inhysings Folk.
1859-1868;
Folie 518; Fattighjonet Sara Lena Ericsdotter avliden 1864-12-15.
I husförhörslängden används förkortningen ”n” för att markera att en person har tagit emot nattvarden. Förkortningen ”fr” används för att ange att en person har varit befriad från att ta nattvarden, till exempel på grund av sjukdom.
Nederkalix dödsbok år 1864, pag (folie) 50, rad 140:
Döfstumma pigan Sara Lena Ersdr, 69 år, 6 mån., Ogift, Rothj.
”Rothj” är en förkortning av rotehjon, vilket var fattiga personer som skickades runt mellan familjer inom roten för att få mat och husrum.
När brevet 1806 skrevs till Bjerkén om döve pigan Sara Lena, då var hon elva år gammal. Fadern Eric var postutbärare. Sara Lena förstod tidigt att det fanns adressuppgifter till var och en på postförsändelserna till byn Sangis. Posthornet uppblåstes varje gång när det hade kommit post. Varje bybo fick själva gå till postförsändelseplatsen och kontrollera om det hade kommit något.
Pag betyder sida och kan även översättas som folie i vissa sammanhang.
Källor:
Nederkalix kyrkoarkiv:
- Födelsebok: 1778, 1779, 1781, 1783, 1784, 1786, 1793, 1795, 1799 och 1800.
- Vigselbok: 1776 och 1810.
- Husförhörslängd: 1770-1805 pag 345, 1805-1816 pag 315, 1817-1828 pag 315, 1829-1838 pag 402, 1839-1848 pag 365, 1849-1859 pag 446 och 1859-1864 pag 518.
- Församlingsbok: 1936-1950, pag 9.
- Dödsbok: 1783, 1864, bild 50.
