Texten är skriven av Maria Jonsson och Johnny Selander, publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 8, årgång 4, år 1998.
Förr har det funnits enskilda döva, som har idkat idrott. I ”Tidning för dövstumma” nr 10-11/1919 står skrivet om en döv örebroare vid namn Mauritz Sternhammar. Mauritz brukade åka skridsko.
I slutet av 1890-talet fanns en roddklubb i Örebro som även arrangerade skridskotävlingar. Sternhammar ställde upp som nybörjare och blev givetvis slagen i och med att han inte behärskade tekniken. Men efter att ha blivit bekant med europamästaren Gustaf Fjaestad, så tränade de tillsammans. Sternhammar blev sedan duktig på skridskoåkning.
Även i velocipedtävlingar och skytte ställde han också upp med framgång.
Efter 1936 blev det många döva ungdomar, som efter sin skolgång fick arbete i Örebro. En var Sven Petersson. Efter avslutad skolgång i Skåne bosatte han sig i Nora. Sven P var en duktig idrottsman. Han hade bland annat satt världsrekord för döva på 800 m löpning.
Förr har det funnits enskilda döva, som har idkat idrott. I ”Tidning för dövstumma” nr 10-11/1919 står skrivet om en döv örebroare vid namn Mauritz Sternhammar. Mauritz brukade åka skridsko.
I slutet av 1890-talet fanns en roddklubb i Örebro som även arrangerade skridskotävlingar. Sternhammar ställde upp som nybörjare och blev givetvis slagen i och med att han inte behärskade tekniken. Men efter att ha blivit bekant med europamästaren Gustaf Fjaestad, så tränade de tillsammans. Sternhammar blev sedan duktig på skridskoåkning.
Även i velocipedtävlingar och skytte ställde han också upp med framgång.
Efter 1936 blev det många döva ungdomar, som efter sin skolgång fick arbete i Örebro. En var Sven Petersson. Efter avslutad skolgång i Skåne bosatte han sig i Nora. Sven P var en duktig idrottsman. Han hade bland annat satt världsrekord för döva på 800 m löpning.
Framsynta
Många av döva i Örebro tävlade för dövas idrottsklubb från Linköping. Sven P kom med ett förslag att man skulle starta en egen idrottsklubb för döva i Örebro. Vid ett sammanträde den 30 april 1933 på gamla dövskolan på Sturegatan i närvaro av 12 personer bildades idrottsföreningen för döva.
På inrådan av dövlärare Sven Schyberg och dövskolans rektor Hilding Zommarin valdes namnet ”Örebro Dövas Idrottsförening” (ÖDIF). På flera ställen i Sverige användes ordet ”dövstumma” i dövas idrottsklubbar. Schyberg och Zommarin var framsynta och visste att enbart ordet ”döv” skulle användas i offentliga sammanhang.
Detta skedde efter beslut av dåvarande Skolöverstyrelsen 1 januari 1953 att enbart använda ordet ”döv” offentligt. Första styrelsen blev följande:
- Sven Schyberg (ordförande)
- Tore Petersson (sekr)
- Rune Johansson (kassör)
- Gottfrid Hjelm (vice ordf)
- Bertil Holmgren (ledamot)
Suppleanter blev Sven Petersson och Gunnar Karlsson. ÖDIF:s första stadgar antogs den 18 maj 1938.
Blått och vitt
Vid föreningens bildande hade ÖDIF 11 medlemmar som vid årets slut ökades till 12 st.
Första gången ÖDIF representerade var vid Dövas Mästerskap i friidrott i Linköping 27-28 augusti med deltagare enligt följande:
- Rune Johansson
- Erik Edman
- Sven Petersson
- Karl-Axel Pärlsjö
- Eskil Holmgren
ÖDIF blev medlem 28/6 1938 i Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbund. ÖDIF blev även medlem i Sveriges Dövas Idrottsförbund under samma år som bildandet skedde. Föreningens färger var blått och vitt.
”Årets idrottsman” började utses 1938. Priset var en pokal, som hade skänkts av dövskolans lärarkår. Erik Edman fick första inteckningen i lärarkårens vandringspris som ”årets idrottsman” för sina prestationer i samband med DSM i friidrott i Linköping detta år. Sven Petersson blev ÖDIF:s förste döve ordförande. Den första kvinnliga ordföranden blev Karin Bäsen år 1983.
Wadköpingsspelen
Idrottsaktiviteterna har varierat under årens lopp. Från början var det friidrott. Året därpå fotboll. 1940 spelade ÖDIF bandy mot Hephata i 24 graders kyla! Även gymnastik och söndagspromenader ordnades. 1941 spelades en bandymatch mot Hephata i -30 kyla på stora Essingens idrottsplats. Med förkortad speltid genomfördes matchen och resultatet blev 1-1. Under samma år genomfördes en studiekurs i föreningskunskap.
1943 vann ÖDIF handboll för första gången. Under ÖDIF:s handbolls storhetstid har idrottsföreningen vunnit SM 25 gånger med sista gången 1994/1995. Fotboll vanns för första gången DSM 1951. I orientering var klubben DSM-vinnare individuellt 1951 och 1952 lag.
ÖDIF arrangerade det första skolmästerskapet för döva i simning, friidrott och fotboll år 1964.
1968 uppstod Wadköpingsloppet för första gången. Det utvecklades sedermera till Wadköpingspelen, som blev en mjölkkossa för ÖDIF under många år med terränglöpning och handboll på programmet.
Namnbyte
Under 1980-talet har ett så kallat dagläger för döva barn anordnats under namnen ”Solskola” respektive ”Sommartoppen” med bland annat orientering.
Medlemsantalet var från början år 1938 endast 12 stycken. Antalet ökade till 41 år 1948. Sedan minskade det till 15 år 1966/1967. Plötsligt ökade det året därpå till 51 (45 män och sex kvinnor). Det var tack vare att gymnasieskolan för gravt hörselskadade och döva startade i Örebro.
Antalet ökade år 1988 till 257 (150 män och 107 kvinnor). Dock sjönk medlemsantalet 1995/1996 till 201. ÖDIF bytte namn till IF Nercia den 9 november 1969. Orsaken till namnbytet var att dagstidningarna ofta skrev ”Dövas IF”. En diskussion uppstod bland medlemmarna om namnbyte. 110 förslag inkom efter en annons i Nerikes Allehanda och föreningens tidning.
Men inget förslag var lämpligt. Vid ett möte föreslogs ”Horebro” (Örebro på latin) och ”Nericia” (betyder Närke). På nästkommande möte fanns flera förslag: ”Nericia”, ”Nercia” och ”Örebro Dövas Idrottsförening”. Omröstning vidtogs och ”Nercia” fick 97% av rösterna medan ”ÖDIF” fick 3%.
Det nya namnet blev ”IF Nercia”.
Inte populärt
Namnbytet var inte populärt bland medlemmarna. En handbollsspelare slutade omedelbart att vara medlem i idrottsföreningen i och med att den döva identiteten försvann i det nya namnet IF Nercia.
Återgång till ÖDIF
26 år senare bytte idrottsföreningen tillbaka till det gamla namnet ”Örebro Dövas Idrottsförening”. Det visade sig att det var lättare att få sponsorer när företagen visste vem Örebro Dövas Idrottsförening var, i stället för IF Nercia.
Även medlemmarna ville att det skulle synas att det var döva som deltog i olika idrottssammanhang.
ÖDIF fyller 60 år under 1998. Gratulerar till jubileet!
