Texten är skriven av Per Eriksson och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 8, årgång 4, år 1998.
Vem var Gustaf Wilhelm Gumaelius?
1810 var det kris i Sverige. Finland hade förlorats, en kung hade avsatts och en kronprins hade dött. Samtidigt inträffade det Fersenska mordet i Stockholm, så av säkerhetsskäl förlades riksdagen 1810 i Örebro. Där valdes Karl XIV Johan Bernadotte som tronföljare.
Pär Aron Borg bildade sin dövskola under hösten 1808. Han var i Örebro i samband med riksdagen 1810 för att försöka erhålla beviljat statsbidrag till sin dövskola. Men det dröjde ett tag innan riksens ständer betalade ut det. Det utbetalades sedan med hjälp av skatt på överflödsvaror, dvs tobaksblad.
Karl XIV Johan Bernadotte var gift med Desiree. Desiree kom till Sverige men vantrivdes och återkom till Sverige först i samband med sin son Oskar I:s bröllop 1823.
Revisor för Manilla
Som drottning blev Desiree Manillaskolans beskyddare. Drottning Desiree lärde sig aldrig vårt svenska språk. Inom hovet pratade man franska. Men ändå har drottning Desiree 1851 skrivit under sitt namn om revision av Manillaskolans räkenskaper för åren 1848-1850 på svenska. Bland revisorerna utnämndes Gustaf Wilhelm Gumaelius.
Vem var denne person Gumaelius? Jo, vid denna tid var Gustaf Wilhelm Gumaelius kyrkoherde, prost vid Viby och Tångeråsa församlingar. Församlingarna ligger ungefär 4 mil söder om Örebro. Redan då var han mycket aktiv inom det ”Götiska förbundet” och inom andra sammanhang. Jag vet inte varför Desiree 1851 valde honom som revisor för Manillaskolan.
1851 blev Gumaelius prost i Nikolai församling, Örebro. Han blev invald i Örebro läns allmänna fattigvårdsstyrelse 1853. Gustaf Gumaelius byggde upp folkskolan, bildade sockenbiblioteket, som idag är Örebro stadsbibliotek.
”De olyckligas klass”
Sedan blev han ordförande i Landstinget 1871. Gumaelius lämnade en motion till Landstinget 1872 om inrättande en dövskola i Örebro. I motionen skrev de om dövstumma och blinda som ”olyckligas klass”. Förslaget bordlades men en grupp tillsattes med tre personer; prästen Gumaelius, framstående borgare Phragmen och Clevander.
Gruppen lade fram ett förslag till Landstinget där det beslutades bland annat:
- Skolan skulle vara externat.
- Grunden för undervisning borde bli övning i talande i stället för teckenspråket.
I november 1875 öppnades ”Örebro läns undervisningsanstalt för dövstumma” på Nygatan nr 23 (nuvarande nr 30). 1877 flyttning till Fabriksgatan 8. 1880 till Rudbecksgatan 3. 1881 till Sturegatan 5 med invigning där 18 sept 1883.
Donerade 10 000
Gumaelius blev styrelsens förste ordförande för dövstumskolan i Örebro. 1876 donerade änkefru G.W. Forsell i Nora 10.000 kronor för att underlätta egen lokal för dövskolan. Enligt Dövas Kyrkoblad 2/97 ska Forsells gåva användas inom Örebro län och företrädesvis inom Nora stad och bergslag till föreläsningar och kursverksamhet eller till stödjande av sådan anordning som vidtages för att främja de dövas utveckling i religiöst eller sedligt avseende.
En utställning ordnades för döva 18 april 1877 med en auktion ”Bazaren till förmån för döfstumskolan” inbringade 785 kronor med underteckning av rektor Jehubba Blomkvist.
1878 avled prästen G.W. Gumaelius. Petrus Jehubba Blomkvist blev skolans förste rektor år 1875 fram till 1908. Jehubba var teckenspråkets främste fiende. I dag i Örebro finns det Gumaeliusskolan vid Karlslundsgatan.
