Göteborgs Dövas Förening 100 år

Texten är skriven av Ulla-Bell Thorin och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 26, årgång 19, år 2013.

---

Innan Göteborgs Dövas Förening (GDF) bildades den 27 maj 1912 hände det ganska mycket under en lång tid före år 1912. Under slutet av 1800-talet fanns det ganska många döva personer boende i den lilla staden Göteborg. Då fanns skolan för döva på Nya Varvet i Göteborg (1856 – 1898). De flesta elever var från Göteborg.

Nya föreningar skapades

Under tiden skapades några nya föreningar runt om i forna Bohuslän, Västergötlands och Hallands län, bl.a. först var det på Manillaskolan, Stockholm (1809 – sedan Stockholms Dövas Förening som var öppen för hela landet 1868-1903), Nya Varvet, Göteborg (1858-1898), Västkustens dövstumsällskapet (VDS) (1896-1904) (bildades i Halmstad – Halmstads dövas förening bildade sedan en egen dövförening 1902 – ff), Sällskapet för dövas väl (1903 – lades ner några år senare, kanske år 1905?) (Landsvägsgatan 19, Göteborg). (Då fanns en förskola för döva som startade år 1902), Föreningen till förmån för dövstumma barn, ungdom och äldre inom fjärde distrikt (1904 – ung. 1980-90-talet, numera Stiftelsen för ”fjärde distrikt” finns ännu idag), Förskolan för döva, Göteborg (1902-ca 1915) och Idrottsklubben ”Surd”, Göteborg (1903 -).

Dessa dövföreningar fanns runt om i landet före GDF:

• Stockholms DF 315 1868
• Halmstads DF 19/1 1902
• Malmö DF 3/11 1907
• Uppsala DF 9/12 1908
• Gävle DF 8/3 1908
• Norrköpings DF 25/10 1908
• Borås DF 9/12 1909
• Örebro DF 5/12 1909
• Jönköpings DF 19/6 1910
• Umeå DF 23/9 1911

Interimstyrelse bildades

En interimstyrelse bildades den 16 maj 1911 med Dan Andersson som ordförande, och han tillsammans med två andra fick uppdrag för att arbeta fram stadgar. Bildandet skedde hemma hos Dan. Andersson, troligen på Nordhemsgatan 31, Göteborg.

Allmänt möte

Den 14 januari 1912 hade man typ ”Allmänt möte” på Östra Majorsgatan 4, kl. 10.00 – 13.00 med bara två punkter:

1. Föredrag över dövstumförhållande i Göteborg
2. Diskussion

54 (55) personer var närvarande enligt namnlista. Den 14 januari – 27 maj 1912 hade man flitig brevväxling med ”Föreningen för förmån för dövstumma barn, ungdom och äldre inom fjärde distrikt” i Vänersborg. Ordförande var rektor Fredrik Nordin på dövskolan i Vänersborg.

Dan Andersson fick veta att rektor Nordin sökte bidrag från Göteborgs stad för sina medlemmar och ville därför ta vara på det bidraget även för Göteborgs döva boende. Till slut klippte interimstyrelsen av alla band med övriga föreningar som fanns då under tiden och i protest hemma hos Dan. Anderssons hem på Nordhemsgatan 31, Göteborg, informerades först för blivande nya medlemmar om stadgar.

Göteborgs Dövstummas Förening bildades den 27 maj (annandag pingst) 1912.

Döva under samma tak

Närvarande vid föreningens bildande var 33 medlemmar som skrev under en försäkran att de helst ville ha en riktig dövstumförening. Dan Andersson blev vald till föreningens första ordförande.
Han var den person som hade förstått hur viktigt det var att samla döva under samma tak på teckenspråk. Många kände till honom via tidningar, böcker m.m.

Ordförande genom tiderna:

• Dan. Andersson 1912-1932, 1934-1938
• Eric Carlsson 1933
• Kurt Ericsson 1939-1957, 1961-1966
• Stig Theander 1958-1960
• Gustav Jonsson 1967-1969
• Karl-Erik Karlsson 1970-1978
• Stig Ros 1979-1987, 1991-1993
• Bengt-Olof ”Bolle” Nilsson 1988-1990
• Ulla-Bell Thorin (”UB”) 1994-1997
• Ulrika Öhrn 1998-1999
• Charlott ”Lotti” Andersson 2000-2001
• Margit Steiner 2002-2007
• Claes Eklund 2008-2011
• Markus Hyrenius 2012-ff.

Lokaler

Lokaler som föreningen har haft under 100 år:
Före år 1912:

• Nordhemsgatan 31
• Landsvägsgatan 3, (lånade förskolans lokal),
• Västra Skansgatan 1 B/Haga
• Östergata 4 A, (lånade förskolans lokal) och ibland i ”Surds” hyrda lokaler.
• Västra Skansgatan 1 b (1912-1915)
• Östra Larmgatan 1 (1916-1924)
• Rosenlundsgatan 1 (1924-1928)
• Andra Långgatan 11 (1928-1976)
• Slottskogsgatan 12 (”Dahlheimers hus”) (1978-1989)
• Mariaplan 1 (”MP”) (1989-1994)
• Järntorget 7-8 (1994-2001 ingång nr 7, sedan nr 8, 2002-ff).

Vad hände sedan under 100 år?

Under tiden har dövpräster påverkat GDF: Dövpräster ”höll fast döva elever (”konfirmander”) i ”fast grepp” i samarbete med dövskolan. Så skedde även efteråt där det fanns dövförening… Speciellt från år 1905 fram till 1960/1970 försökte döva vuxna slita sig från ”oket” och bli självständiga individer. När kyrkan skildes från staten var det mycket lättare att välja själv om man vill tillhöra dövkyrkan eller inte. Nu är det brist på dövpräster i hela landet. Min fråga är: behöver vi dövpräster även efter år 2012?

Under tiden har det funnits dövpräster från 1905 fram till idag (2012), observera bara inom Västra Sverige:

• Inom Vänersborgs distrikt
• Sven Carlsson Svenaeus 1908-1910
• Sigfrid Palmgren 1910-1918
• Johan ”John” Albert Bunge 1919-1923
• Hilding Bergfelt 1923-1962
• (Bengt Severin vik, dövpräst då och då under 1930-talet)
• Per-Olof Svenaeus 1963-1978
• Erland Åsemyr 1978-1986
• Per-Olof Svenaeus 1986 – 1990/1991

Göteborgs stift:

• Erland Åsemyr vikariat 1991
• Lennart Gustafsson 1991-2006

Elinor Mehren 2006-2009 (24 febr)Därefter var det bara vikarier från 2009 till 2012: Barbro Lilja-Brattström 2010-2012 (20 %) och Lennart Gustafsson 2012-? (bara då och då vid dop, bröllop och begravning, annars en hörande präst med tolk).

Stadgeändringar

1950-1953 (dövstumma ändrades till döva), 1973 (bl.a. Göteborgs- och Bohusläns, Skaraborgsläns och Älvsborgsläns och Göteborgs stad). Länsförbunden försvinner och ersätts av Västra Götalands dövas länsförbund (VGDL). Det har skett stadgeändringar flera gånger under årens lopp.

Medlemsbladet

Dövas rikstidning i hela landet har funnits i olika skepnad. Men sedan år 1977 har GDF egen lokaltidning, ”Medlemsbladet” Göteborgs Dövas Förening.

Namn på föreningen sedan 1912

Dövstummas förening, Dövstumsförening, De dövas förening i Göteborg och numera Göteborgs dövas förening.

Medlemmar

Från början vid starten fanns det ca 60 döva medlemmar. Varje år brukade det skrivas in i årsmötet hur många hörande och döva medlemmar var. Ibland var det hopsatta siffror om medlemmars antal så att man inte visste hur många döva medlemmar var. Ibland skilde man mellan hörande och döva medlemmar. Först var det från 18 års ålder som man var välkommen som medlem i föreningen, endast boende i Göteborg tills under 1990-talet då det ändrades i stadgar att alla i åldrar från 0 upp till 100 år, både döva/hörselskadade och hörande är välkomna i GDF, boende både inom och utanför Göteborg.

Under 1920-talet minskade det katastrofalt antal döva, 90 medlemmar försvann så plötsligt.
Det berodde på att spanska sjukan tog mångas liv och några hade flyttat från Göteborg p.g.a. rädsla för smittan. Många medlemmar var fattiga, arbetslösa och bostadslösa så att de inte kunde betala medlemsavgift som då kostade 5 kr, för män och kvinnor 3 kr. Ibland, efter ansökan, fick de betala hälften/avbetalning eller gratis/återbetalas helt med ränta. Sedan en tid fick varje döv betala medlemsavgift varje månad då sjuk- och begravningskasseavgifter ingick i medlemsavgiften fram till år 1945-1950.

Det blev sedan ändring under 1980-talet då varje döv betalade också en avgift till Västra Götalands dövas länsförbund och även till SDR. Antalet döva medlemmar ökade varje år tills idag, ca 320 döva medlemmar (ca 420 medlemmar). Föreningen var verksam på Mariaplan år 1989-1994.

Se där var döva de första i landet som hade sjuk- och begravningskassa, men sedan tog staten över så att varje svensk medborgare fick skydd mot sjukdom år 1948.

Utflykter

Ur dövas tidningsnotis hittade jag (kring 1920):

”En söndag tog 40 döva båtutflykt till en ö där det var en fotbollsmatch mellan ’Surd’ och ett hörande lag. Döva hejade naturligtvis på döva ’Surdare’, men hörande vann. Döva damerna tog med varsin korg med lunch och kaffe och bjöd alla att smaka på. Vädret var i början jättefint och varmt. Men sen tornade mörkblå moln upp och alla fick skynda sig att åka båt tillbaka till Göteborg. Det började blåsa och regnet öste ner. Blixtrarna korsade varandra över havet och bland öarna. Båtresan till ön tog bara en timme, men tillbaka till staden tog det tre timmar. Alla var genomblöta…”

Spårvagnsolycka

En döv blev dödad vid spårvagnsolycka. Det blev tidningsnotiser som förmanade döva att vara försiktiga och se upp med spårvagnar. (Jag vet att det var bara otur när det hände en olycka och att döva var/är mycket uppmärksamma i trafiken.)

Sommarhem

Varje år brukade Dövas förening bjuda pensionärer att åka på utflykt till några orter där det samtidigt hölls gudstjänst eller där det fanns dövförening, bara för att träffa och umgås med döva.

Men sedan när dövas förening fick ett eget sommarhem (1932) på Björkö, blev det alltid utflykter med båt till ön, speciellt kring midsommarhelgen. Damerna tog med lunch och kaffe i korgar till ön och serverade pensionärer. Där var det Frälsningsarmen som höll gudstjänster.

Senare, efter 1945, brukade GDF ordna bussresor för medlemmar en gång om året åt olika håll, fram till 1955-1960. Sedan endast till Dövas dag i september i några år. De senaste åren blev det då och då utlandsresor till Europa. De övriga utflykter tog klubbarna över.

Sedan dess har det alltid firats midsommarhögtid på Björkö, då bjuder Dövas förening traditionellt på kaffe och jordgubbstårta.

Specialklubbar under GDF

• Idrottsklubben ”Surd” 8 mars 1903
• Göteborgs Dövas Kvinnoförening 20 maj 1925
• Schackklubben ”Tornet” 13 februari 1935
• Göteborgs Dövas Pensionärsförening 26 februari 1969
• Göteborgs Dövas Sportfiskeklubb 5 ”Makrillen” 26 september 1980
• Globala Dövblindsektion 14 februari 2003
• Pokersällskapet för teckenspråkiga i Göteborg våren 2006
• Göteborgs teckenspråkiga Ungdomsklubb (GTU) 2010?
• Göteborgs Dövas Bridgeklubb (vilande).

Fem anställda

Idag, år 2012, finns det fem anställda i föreningens kansli: kanslichef/föreningssekreterare, verksamhetsledare, cafévärd/kanslist, ekonomi/medlemsansvarige, vaktmästare och förhoppningsvis fritidsledare och informatör i framtiden.

Numera bevakar styrelsen intressepolitiskt arbete, AU och styrelsemöten har 6-9 ggr/möten per år.