Hoppa till innehåll
Kunskapsbank » Historia » Dövas kamp för körkort

Dövas kamp för körkort

Texten är skriven av Per Eriksson och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 4, årgång 2, år 1996.


En döv motorkörare Henrik Davidsson sittande på sin Harley Davids son i Östergötland år 1927.

Efter 1940 körkortsbelades dessa lättviktsmotorcyklar. Det blev en katastrof för döva som då blev tvungna att cykla flera mil till arbetet i ur och skur. Hårt drabbades döva skogsarbetare som hade lång väg till arbetet. År 1947 fick en person tillstånd att köra ett s k traktortåg med tre mils radie från bostaden.

Yttre backspeglar

År 1952 fick döva framföra motorfordon, men de körkortssökande måste styrka behov av körkort för sitt yrke eller näring. Dispensen gällde enbart för ett år i taget med körkortet. Ny ansökan var då tvungen att göras varje år. 1952 bildades Sveriges Dövas Motorförening med mål att döva ska få ständig körkort. År 1956 fick döva permanent körkort men var tvungna att ha yttre backspeglar och 1957 en gul skylt med tre svarta prickar och texten ”Nedsatt hörsel”.

Det skulle vara intressant om någon gjorde en akademisk avhandling om körkortsfrågan med alla turer för dövas kamp.

Astrid och Olle Wallin med sina två döttrar vid Riis Herrgård, Värmland 1948.
Familjen ska tandemcyklahem till Godegård, Östergötland.

Logotyp Allmänna arvsfonden