Dövstumskolan i Umeå 1856 – 1875

Texten är skriven av Tomas Hedberg och publicerades ursprungligen i tidskriften ”Dövas Rötter”, nummer 24, årgång 17, år 2011.

---

Allmänna Institutet i Stockholm

Som bekant grundades Allmänna Institutet för dövstumma och blinda i Stockholm år 1809 av Per Aron Borg. Institutet för döva fungerade som en enda dövskola för hela Sverige en bra bit in på 1800-talet.

Dövskolan i Umeå

Det uppstod inte fler dövskolor under denna tid förrän år 1856. Då bildades dövskolan i Umeå. Det är ett faktum att dövskolan i Umeå var den näst äldsta dövskolan i Sverige. Att en dövskola bildades just i Umeå så tidigt är märkligt med tanke på det låga elevunderlaget där. Det fanns större elevunderlag till exempel i västra eller södra Sverige. I Göteborg fick man en dövskola år 1858 och året därpå bildades en dövskola i Karlskrona.

Carl Johan Linder

I allmänhet vet man inte heller mycket om dövskolans verksamhet i Umeå. Det var Carl Johan Linder som tog initiativet till att grunda en dövskola i Umeå. Han var född år 1824 i Ödestugu församling utanför Jönköping som bondeson. Han blev föräldralös tidigt, endast fyra år gammal. Senare arbetade han som dräng och flyttade hos olika bönder i gårdarna i hemförsamlingen och i grannförsamlingarna under sin uppväxt i många år tills han flyttade till Lidköping år 1848. Där började han studera som lärareelev. Då var han 24 år gammal.

Reste till Stockholm

Av någon okänd anledning reste han till Stockholm år 1850. Under sin vistelse vid Stockholms folkskolelärarseminarium åren 1851-1852 deltog han i en föreläsningskurs i pedagogik som anordnades av föreståndaren Ossian Edmund Borg vid det nämnda seminariet. Det var där som han blev bekant med dövundervisningen.

Grundade dövskolan i Umeå

Så småningom blev Carl Johan Linder anställd som folkskolelärare i fyra år i Skellefteå innan han flyttade till Umeå landsförsamling. Där kom han att arbeta vid Backens folkskola år 1856, och blev samma år föreståndare för Dövskolan i Umeå åren 1856-1875. Denna skola hade således grundats av honom. Hans dövlärareverksamhet upphörde när han flyttade till Tegs folkskola i denna församling med samma namn.

Arbetade ensam

Den dagliga undervisningstiden måste ha varit rätt begränsad, då han endast kunde offra sin lediga tid för sin dövundervisning från sitt arbete i folkskolan. Han hade ingen medhjälpare och arbetade alltså helt ensam för sin dövlärareverksamhet. Hans döva elever var inackorderade dels i Linders eget hem och dels i de närbelägna gårdarna. Enligt Umeå landsförsamling bodde han på Kyrkobordet med sin nybildade familj. De flesta av eleverna var s k överåriga döva. Enligt uppgifter som finns uppges undervisningsåldern ha varit 6 – 23 år för de intagna eleverna före år 1873. Deras undervisning bekostades dels av föräldrarna och dels av sina hemkommuner. Under de första 17 åren var avgiften tre, fyra eller högst sex kronor i månaden.

Undervisning i vanliga ämnen

Undervisningstidens längd varierade och bestämdes i varje särskilt fall, beroende på ekonomiska hänsyn och elevens förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. I allmänhet tordes den vara 3 – 6 år. Undervisning gavs i vanliga ämnen, såsom kristendom, läsning, skrivning och räkning med hjälp av åtbörder, skrift och handalfabet. Det högsta antalet elever var fem, som Linder undervisade samtidigt.

Verksamheten upphörde år 1875

Intill år 1873 hade han tagit emot totalt 36 elever. Av dem konfirmerades 29 elever efter fullbordad lärokurs. Efter denna tid intogs ytterligare 12 elever. Det innebär att sammanlagt 48 elever kom att gå i hans dövskola innan dövskoleverksamheten upphörde år 1875.

Dokument saknas

Tyvärr finns inga bevarade dokument om dövstumskolan i Umeå överhuvudtaget. Detsamma gäller andra mindre privata dövskolor, till skillnad mot de dövskolor som bedrevs i landstingets eller statlig regi, vars arkivmaterial finns bevarade på landsarkiv eller stadsarkiv.

På grund av att elevmatriklar, betygskataloger, styrelseberättelser eller tryckta skolkataloger saknas är det oerhört svårt att få ta reda på vilka elever som har gått i Carl Johan Linders dövskola i Umeå.

Finns andra vägar att gå

Däremot finns det andra vägar att få fram uppgifter om vilka döva personer som kan ha gått där på dövskolan via kyrkoböcker. Det innebär dock att det skulle bli ett ofantligt arbete med att hitta några döva personer genom varje församlings husförhörslängder under 1860-1870-talen. Det är nästan som att hitta en nål i en höstack. Det kan ha stått i elevens hemförsamlings husförhörs bok var och när någon döv elev konfirmerades om man nu har en sådan tur. Det innebär alltså att man kan hitta dem förutsatt att hon eller han har konfirmerats.

Hittade döv kvinna

Hittills har jag funnit en döv kvinna som hette Alma Elisabet Lundgren, född år 1849. Tack vare Umeå stadsförsamlings husförhörsbok konfirmerades hon den 24 juni 1873 i Umeå landsförsamling. Till denna församling hörde Backens skola.

Alla hennes tre döva äldre syskon Agata Albertina f. 1843, Johan Alfred f. 1846 och Anna Sofia f. 1848 gick på Allmänna Institutet för dövstumma i Stockholm.

Varför Alma Elisabet själv inte gick på institutet, beror antagligen på att det inte fanns en ledig plats där för henne. Senare kom hon att gifta sig med en hörande skomakare som hette Nils Granberg. Det är just han som var en av dem som bildade en dövstumförening i Umeå år 1911!

Hur gick det för Carl Johan Linder?

En kort tid efter flyttningen till Tegs folkskola avled han den 15 september 1880 i Umeå landsförsamling och efterlämnade sin maka Augusta Charlotta Ekstrand och sju barn.

Källor:

1. Matrikel över Svenska Dövstumskolan 1809-1918 av Oskar Ahlner